Queer i ankdammen : upplevelser av dubbelt minoritetskap i Svenskfinland

I avhandlingen undersöks hur finlandssvenskar som hör till en sexuell eller könsminoritet upplever sin identitet. Fokus har legat på identitetsskapande och vilka faktorer som påverkar detta. Queer används i avhandlingen som ett samlingsbegrepp för alla individer som inte hör till den heterosexuella, ciskönade majoriteten. Genom att först presentera teorier om identitetsskapande och sedan se på identitetsbildning i grupperna finlandssvensk och queer, läggs den teoretiska basen för analysen av det dubbla minoritetskapet. Syftet med undersökningen är att få en sociologisk förståelse för hur det är att leva som en queer finlandssvensk. Som empiriskt material för analysen används svar på frågelistan Minoritet i minoriteten, som samlats in av Svenska Litteratursällskapet (SLS). Listan har besvarats av 31 individer i varierande åldrar från olika delar av Svenskfinland. Majoriteten av respondenterna är unga kvinnor, varav ett flertal är bisexuella. De tre huvudsakliga temana som tas upp i frågelistan är berättelser och begrepp, språk samt identitet. För att hitta svar på frågeställningen undersöks i analysen användningen av begreppet queer, hur queerhet introducerats till respondenterna, respondenternas öppenhet och identitet samt bostadsortens, kulturprodukters och språkets inverkan. I analysen används diskursanalytiska verktyg introducerade av Michel Foucault och Norman Fairclough. Subjektspositioner, utestängningsmetoder och diskursens tre funktioner är verktyg som appliceras på materialet. Resultatet av analysen visar att finlandssvenskheten främst påverkar queerheten begränsande genom att kretsarna tenderar att vara små, och att det speciellt på mindre orter upplevs svårt att hålla sig anonym. Respondenternas identitetsskapande och självbild påverkas vidare av attityder som omgivningen förmedlar. ”Homo” är något en stor del av respondenterna uppgett att har använts som skällsord under deras uppväxt, vilket har lett till att respondenterna uppfattat sexuella minoriteter som något negativt. På mindre orter saknas också representation av queera, samt queera rum och sammanhang, vilket gjort det svårt för respondenterna att utveckla sin identitet