Regleringen av Kiruna år 1900 : Stadsplanering som medel för att forma en moralisk arbetare

Den här uppsatsen handlar om hur stadsplanering användes i sekelskiftets Kiruna som medelför att forma arbetares moral och känsla av gemenskap. Kiruna grundades år 1900 av LKAB som var den styrande aktören i processen. Undersökningen handlar om den moral somstadsplanen skulle förmedla till arbetare, både som individer och som social klass. Som en deli detta identifieras några av de moraliska, politiska och sociala problem som stadsplaneringenförväntades lösa. Kirunas stadsplan var den första i norden av sitt slag att realiseras och denutformades efter en för sekelskiftet ny estetik. Gatunätet var inspirerat av medeltidensslingrande gatumönster och estetiken förknippas med jugend och Arts & Crafts rörelsen.Dessa var en del av en socialutopisk rörelse som ville motverka de negativa sociala ochmoraliska konsekvenser de identifierade i det framväxande kapitalistiska samhället.Undersökningen visar att syftet med gatusystemets utformning skulle skapa starkgemenskap och lojalitet som inte grundade sig på klasskänsla. Att ge staden en vissutformning skulle leda till att höja arbetarens moral. Plantager och trädgårdar var något somprioriterades även i det första planeringsstadiet då närhet till naturen ansågs ha en positivinverkan. Målet var att få lugna, lojala arbetare, som var självständiga och hade god moral.Jag menar att tidigare forskning har förbisett Per Olof Hallmans roll. Konsekvensen bliratt det stora området av privata tomter som LKAB sålde till arbetare för att bygga egna hempå har tolkats som ointresse ifrån bolaget och en ovilja att ta det ekonomiska ansvaret. Genomatt utgå ifrån Hallmans bidrag till stadsplaneringen kommer jag visa att detta var en del av ettstörre projekt för att forma arbetarens moral.