Nutritional status, quality of life and body composition in patients with advanced head and neck cancer - Long-time follow up of cancer survivors 6-10 years after diagnosis

Bakgrund: Nutritionsproblem är vanligt förekommande hos patienter med huvud-halscancer. Försämring av patienternas nutritionsstatus kan ske redan innan diagnos för att sedan förvärras under och efter behandling, vilket medför en ökad risk för malnutrition och sänkt livskvalitet. I nuläget finns det endast ett fåtal prospektiva studier med långtidsuppföljning som studerat huvud-hals cancerpatienters nutritionsproblem. Syfte: Syftet var att studera skillnader i nutritionsstatus, livskvalitet och kroppssammansättning vid tidpunkten för diagnos mellan huvud-hals canceröverlevare och de patienter som avled innan långtidsuppföljningen, samt att kartlägga dessa parametrar för canceröverlevarna vid långtidsuppföljningen och studera eventuella förändringar över tid från diagnos och 2-års uppföljningen fram till långtidsuppföljningen. Metod: Studien var en prospektiv långtidsstudie som baserades på patientmaterial från en tidigare studie med 134 deltagare, som genomfördes mellan 2002 och 2008, samt dess uppföljningsstudie 2012. Parametrar för nutritionsstatus, livskvalitet och kroppssammansättning studerades vid diagnos, 2 år och 6–10 år efter diagnos. Alla mätningar och insamling av data utfördes av två erfarna dietister. Statistiska analyser utfördes för att studera skillnader vid tidpunkten för diagnos mellan överlevare och avlidna samt för att studera de undersökta parametrarnas förändring över tid för gruppen med canceröverlevare. Resultat: De patienter som avled innan långtidsuppföljningen hade redan vid diagnos signifikant lägre energi- och proteinintag, sämre sväljförmåga och funktionsstatus samt lägre livskvalitet jämfört med de patienter som överlevt. Skillnad i fettfri massa index och fettmassa index var endast signifikant för männen och var lägre i gruppen med avlidna. Vid långtidsuppföljningen hade patienterna ett flertal bestående eller försämrade nutritionsproblem specifika för denna patientgrupp. Svälj- och gapförmågan hade försämrats signifikant över tid och patienterna hade signifikant mer problem med muntorrhet, seg saliv och smak vid långtidsuppföljningen jämfört med vid diagnos, och dessa problem var kvarstående i samma grad som vid 2-års uppföljningen. Konklusion: Strukturerad screening för att identifiera riskpatienter samt tidig nutritionsbehandling är betydelsefullt då patienter med huvud-halscancer redan vid diagnos kan ha en försämrad nutritionsstatus och lägre livskvalitet. En individuell och långvarig nutritionsbehandling och uppföljning är av stor vikt då flertalet av de patienter som överlevt sin avancerade huvud-halscancer, främst de som fått kombinations-behandling, hade bestående eller förvärrade nutritionsproblem 6–10 år efter diagnos.Background: Nutritional problems are common in patients with head and neck cancer. Deterioration of the nutritional status can occur at diagnosis and thereafter get worse during and after treatment. This entails an increased risk for malnutrition and reduced quality of life. Only a few prospective studies with long-time follow up have studied nutritional problems affecting patients with head and neck cancer. Objective: The aim of this study was to examine differences in nutritional status, quality of life and body composition at the time of diagnosis between the survivors of head and neck cancer and the patients who deceased before the long-time follow up. The purpose was also to describe the survivors’ nutritional status, quality of life and body composition at the long-time follow up and to study changes of the studied factors over time, from diagnosis and the 2-year control until the long-time follow up. Methods: This study was a prospective long-time follow up study that was based on patient material from an earlier study with 134 participants, conducted between 2002 and 2008, and a follow up study 2012. The thesis examined three main factors; nutritional status, quality of life and body composition, which were studied at diagnosis, 2-year follow up and long-time follow up. All measures and collection of data was performed by two experienced dietitians. Statistical analyses were done to study differences at the time of diagnosis between the survivors and the deceased, and to study changes over time of the examined factors in the group of survivors. Results: The patients who deceased before the long-time follow up had already at diagnosis a significantly lower energy and protein intake, worse swallowing ability, lower functional status and quality of life compared to the survivors. The differences in fat-free mass index and fat mass index was only significant for the men, and was lower in the group with deceased patients. At the long-time follow up the patients had many consistent or worsening nutritional problems specific for this patient group. The ability to swallow and open the mouth had significantly deteriorated over time and the patients had more problems with dry mouth, sticky saliva and taste at the long-time follow up compared to the time of diagnosis, and these problems had been consistent since the 2-year follow up. Conclusion: A structured screening to identify risk patients and early nutritional intervention is important since many patients with head and neck cancer already at diagnosis can have an impaired nutritional status. An individual and long-term nutritional treatment is of great importance since most of the patients that survived their advanced head and neck cancer, especially those who got a combined medical treatment, had consistent or deteriorated nutritional problems 6-10 years after diagnosis