Intersectionality within the research field of mental health among older LGBTQ persons – a literature-based study

Introduktion: Forskningsfältet om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa behöver utvecklas. Ett intersektionellt perspektiv kan bidra till att belysa gruppens heterogenitet, såväl som bidra med ökad kunskap om hur individers multipla sociala positioner interagerar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur intersektionalitet används inom kvantitativ empirisk forskning om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes för att granska forskningsfältet om äldre lhbtq-personers psykiska hälsa. Genom en systematisk sökning identifierades 15 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i flertalet kategorier, och i vissa fall subkategorier, relaterade till denna studies frågeställningar. Den vanligaste nedre åldersgränsen var 50 år. Vidare var det enbart en studie som använt intersektionalitet som teoretiskt ramverk. Både en additiv ansats och en förståelse för att sociala positioner interagerar framkom. Heterogenitet diskuterades i relation till studiernas resultat, begränsningar och i relation till rekommendationer för framtida forskning. En övervägande majoritet av studierna hade inte en representativ studiepopulation. Diskussion/slutsats: Motiveringen till en nedre åldersgräns på 50 år baserades på en dominerande forskargrupps definition. Framtida forskning bör problematisera definitionen av ”äldre” och synliggöra heterogenitet utifrån ålder. Ett sätt att möjliggöra representativa studiepopulationer är att inkludera frågor om sexuell identitet och könsidentitet i befintliga befolkningsstudier. Forskningsfältets teoretiska underbyggnad bör utvecklas. Fokus från en additiv till en intersektionell ansats skulle inte bara synliggöra ”gruppen” äldre lhbtqpersoners komplexa verklighet, utan även möjliggöra behovsanpassade interventioner. Ett steg i rätt riktning är att först studera skillnader inom ”gruppen”, det vill säga att erkänna ”gruppens” heterogenitet. Nästa steg är att utveckla teorier och metoder för en intersektionell analys, då detta skulle bidra till en mer komplex förståelse av äldre lhbtq-personers liv.Introduction: The research field of mental health among older LGBTQ persons needs to be developed. An intersectional perspective can contribute to illustrate heterogeneity within the group, as well as contribute to increased knowledge on how an individual’s multiple social positions interact. Aim: The purpose of this study was to examine how intersectionality is used within quantitative empirical research about the mental health among older LGBTQ persons. Method: A literature-based study was conducted to review the research field of mental health among older LGBTQ persons. 15 scientific articles were identified through a systematic search. The material was analysed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in numerous categories, and in some cases subcategories, related to the research questions of this study. The most common age limit was 50 years and older. Moreover, only one study used intersectionality as theoretical framework. Both an additive approach and an understanding of social positions as interacting, emerged. Heterogeneity was discussed in relation to the studies’ results, limitations and in relation to recommendations for future research. An overwhelming majority of the studies did not have a representative study population. Discussion/conclusion: The reason for the age-limit of 50 years and older was based on the definition from a dominating research group. Future research should question the definition of “older people” and illuminate heterogeneity related to age. One way to enable representative study populations is to include survey questions on sexual and gender identity in current population studies. The theoretical foundation of the research field should be developed. Focus from an additive to an intersectional approach would not only illuminate the complex reality of older LGBTQ persons as a “group”, but also enable needs-based interventions. One step in the right direction is to start by studying differences within “the group”, i.e. to recognize heterogeneity within “the group”. The next step is to develop theories and methods for an intersectional analysis, as this would contribute to a more complex understanding of older LGBTQ persons’ lives