När skolan skapar problem för barnen: Om barn och ungdomar med högfungerande autism i grundskola och gymnasium

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism