Hållbarhet inom den svenska gruvindustrin : En studie med fokus på företags kommunikation av hållbarhetsarbete

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin. Studien syftar även till att undersöka jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsredovisningar enligt ramverket Global Reporting Initiative (GRI) samt företagens miljörapporter, för att se om det finns förutsättningar för att skapa en mer likartad kommunikation företagen emellan. Utifrån studiens problemformulering valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med representanter från sex metallgruvor i Sverige samt branschorganisationen SveMin. För att kunna jämföra företagens hållbarhetsredovisningar och miljörapporter genomförde vi dessutom en innehålls- samt dokumentanalys. Vi har valt ett deduktivt angreppssätt och studien utförs enligt en hermeneutisk kunskapssyn med vissa positivistiska inslag. Studiens teoretiska ramverk inleds med en presentation av den svenska gruvindustrin. Därefter redogör vi för aktiviteten kommunikation och de problem som finns relaterade till företags CSR-arbete, begreppet hållbarhetsredovisning samt ramverket GRI. Detta följs upp av Carrolls pyramid, agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori och avslutningsvis accountability theory. Resultaten av samtliga intervjuer presenteras enligt sex olika kategorier; kommunikation, organisation, intressenter, ansvar och hållbar utveckling, externa påtryckningar och legitimitet samt statliga riktlinjer. Samtliga delar, förutom kommunikation, ligger till grund för studiens analys. Studien visar att fem dimensioner kan förklara skillnaderna i företagens redovisning och dessa är organisation, intressenter, ansvar, imitation samt gynnsamma förhållanden. Vi kan konstatera att företagen totalt sett rapporterar flest indikatorer under kategorin utsläpp till luft och vatten samt avfall. Av 30 indikatorer har vi funnit att 10 stycken redovisas av företagen gemensamt. Av dessa 10 har vi funnit att vissa är helt, delvis eller inte alls jämförbara med informationen i företagens miljörapporter. Undersökningen visade även att vissa företag har tillgång till denna information internt, trots att de inte rapporterar den