Kvalitet på bolagsstyrning : En studie om kvinnligt deltagande och beroendeförhållanden i svenska noterade bolag

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning. Vi har framförallt tagit fasta på de studier som framställer att det finns skillnader mellan om styrelser består av män eller kvinnor tillsammans med frågan om huruvida en individ i egenskap av styrelseledamot bör vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ägare eller inte. Problemformuleringen lyder som följande: Har andelen kvinnliga ledamöter eller andelen oberoende ledamöter i styrelse och revisionsutskott något samband med kvaliteten på företags bolagsstyrning och interna kontroll? Ett behov av att tydliggöra styrelsens och företagsledningens ansvar ligger till grund för införandet av Svensk kod för bolagsstyrning, vars mål är att förbättra svensk bolagsstyrning och samtidigt vara en samling av praxis inom området. Koden bygger delvis på regler och normer för bolagsstyrning, vilka är viktiga komponenter i ramverket för framgångsrika bolag. Vi har funnit att det i dagsläget finns ett gap mellan rådande svensk lagstiftning och praxis och ser möjligheten i att undersöka om ett bolag gynnas av att eftersträva de lite hårdare rekommendationerna snarare än att bara tillgodose lagens minimikrav. Vi mäter kvalitet på bolagsstyrning och intern kontroll genom ett bolags användande av kontrollaktiviteter. Måttet går under namnet Internal Governance Quality Score (IGQS) och är uppbyggt av faktorer baserade på COSOs ramverk för intern kontroll, bolagsstyrningskoder och tidigare forskning inom området. Genom en kvantitativ undersökning av 239 noterade bolag som följer den svenska koden är denna studie den första att undersöka både styrelse och revisionsutskott och undersökningsvariablernas samband med kvalitet på bolagsstyrning. Studien bidrar därmed med utökad kunskap inom det aktuella området. I den genomförda studien har även stora, medelstora och små bolag testats separat, vilket bidragit till att slutsatser har kunnat dras om att skillnader föreligger mellan de olika segmenten. Genom multipla linjära regressioner finner vi framförallt samband mellan kvaliteten på bolagsstyrning och andelen ledamöter som är oberoende gentemot både bolaget och dess största ägare. Resultaten av studien ger en fingervisning till att ett bolag kan förbättra kvaliteten på bolagsstyrningen genom att sträva efter att följa Kodens uppmaningar. Ett bolag som uppfyller fler av de COSO relaterade komponenterna anses uppnå en högre kvalitet i sin bolagsstyrning, vilket kan vara av intresse för såväl lagstiftare, aktieägare, bolagen själva som för övriga intressenter