Längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten : Finns det något samband?

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar. De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet. Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.