Länken mellan hållbarhetsredovisning och förbättrat hållbarhetsarbete : En fallstudie av Umeå Energi

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete. Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning. Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning. Den teoretiska referensramen behandlar forskningsområden som kan hänföras till GRI:s riktlinjer, och utgör därför relevans. Studiens slutsatser vilar på vårt deduktiva angreppssätt som syftat till att koppla ihop teori med det insamlade intervjumaterialet. Vi har även varit öppna för explorativa inslag, vilket kan urskiljas i en mer generell modell. Umeå Energi har i grunden goda förutsättningar för införandet av en hållbarhetsredovisning, med en engagerad ledning och stora ambitioner inom miljöaspekten för att nå en hållbar utveckling. Studiens slutsatser visar att Umeå Energi bör arbeta mot en gemensam definition av dess samhällsansvar för att få ett mer enhetligt arbete inom organisationen och kunna identifiera väsentliga frågor att rapportera. En förbättrad dialog med intressenterna bidrar till att Umeå Energi får fokus på de viktigaste hållbarhetsfrågorna, och genom att proaktivt arbeta för en överensstämmelse mellan samhällets värderingar och företagets, kommer även legitimitet att utvinnas. Vidare indikerar studien att tydligare mål inom den sociala aspekten kan hjälpa Umeå Energi till mer struktur i arbetet. Vi har även uppfattat att det är av relevans att hållbarhetsredovisningens syfte som ett styrverktyg genomsyras i hela ledningen för att på så sätt strategiskt kunna sträva mot ett förbättrat hållbarhetsarbete. Studien resulterar i en rekommendationsmodell som visar att det är företagets värdegrund, intressentdialog och samsyn på syftet med hållbarhetsredovisningen som ligger till grund för ökade förutsättningar för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning