Stammande ungdomars upplevelser av kommunikativa vardagssituationer

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS. Vidare undersöktes om resultatet påverkades av deltagarnas kön, ålder, svårighetsgrad av stamning och stamningsproblematik. Metod. Trettiosex deltagare, 19 män och 17 kvinnor, i åldrarna 15 - 25 deltog i studien som genomfördes på ett årligen anordnat stamningsläger för ungdomar som stammar. Studiematerialet utgjordes av en enkät innehållande frågor som berörde olika allmänt förekommande KVS. Resultat. Resultatet tyder på att stammande ungdomar som grupp upplevde att deras stamning hade en liten till måttlig inverkan på KVS och inga signifikanta skillnader erhölls beroende på könstillhörighet eller åldersgrupp. Däremot visade resultaten på att personer med svårare grad av stamning eller större stamningsproblematik upplevde mer negativ inverkan på KVS. Slutsats. Studieresultatet utgör värdefull information för logopeder som behandlar stammande ungdomar, men också för lärare, arbetsgivare och samhället i stort som stammande ungdomar dagligen kommer i kontakt med.Abstract Background. Stuttering is a speech disorder typically characterized by repetitions, prolongations and blocks. These symptoms can give negative psychosocial consequences such as avoidance of communicative everyday situations (CES). There is a lack of research studies on how adolescents who stutter experience CES in a Swedish context, making it important to conduct a study in the area. Purpose. The aim of the present study was to examine how adolescents aged 15-25, who stutter, experience different CES in a Swedish context. It was further examined whether the results were affected by participants´ age, gender, severity of stuttering and perceived stuttering problems. Method. Thirty-six participants, 19 men and 17 women, aged 15-25, participated in the study which was carried out on a annually organized camp for adolescents who stutter. The study consisted of a questionnaire containing questions about various commonplace CES. Results. The results indicates that, as a group, the adolescents who stutter experienced their stuttering as having a small to moderate impact on CES. No significant differences were obtained for total questionnaire score according to gender or age group. However, significant differences were obtained for total questionnaire score and severity of stuttering and perceived stuttering problems, where increased severity of stuttering and perceived stuttering problems had a greater negative impact on CES. Conclusions. The results provide valuable information not only for speech and language pathologists who treat adolescents who stutter, but also for teachers, employers and society in general with whom adolescents who stutter come into daily contact.