Revisionsföretagens kompetenskrav och förväntningar En kvalitativ studie av revisionsföretagens kompetenskrav och förväntningar med beaktande av etik och hållbarhet

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige. Vårt resultat visar att de studerade revisionsföretagen ser kompetens som ett vitt begrepp. De värdesätter social kompetens, men ser delvis olika på vad begreppet innefattar. Social kompetens värdesätter de lika högt som utbildning hos sina kandidater. De vill också att arbetssökande ska ha en god analytisk förmåga och vara motiverade, engagerade, drivna och lättlärda. Det viktiga för revisionsföretagen är att de nyutexaminerade ekonomerna uppfyller Revisorsnämndens krav på kurser, om de är civilekonomer eller ej spelar ingen roll. Detta avspeglas i det faktum att ingen av respondenterna kan ge en korrekt definition av begreppet civilekonom. Etik är något de värdesätter men de ställer inga krav på kurser eller kompetens i ämnet. Kunskaper inom hållbarhet är inget de lägger någon större vikt vid, även om en del respondenter på ett personligt plan betonar begreppet. Analysen syftade till att jämföra respondenternas svar med varandra och tolka svaren utifrån kontexten och olika teoretiska perspektiv. Att respondenterna betonar social kompetens kan till exempel bero på att revisorsyrket är ett socialt yrke med mycket kundkontakt och samarbete mellan kollegor. Respondenternas krav på analytisk förmåga kan bero på deras vilja att säkra tjänsternas tekniska kvalitet. Avsaknaden av tydliga krav på praktiska kunskaper och etisk kompetens skulle kunna hänföras till förekomsten av interna utbildningar hos revisionsföretagen. Hållbar utveckling menar de flesta revisionsföretagen inte berör dem, och därför har de inga krav på kunskaper inom hållbarhet. I slutsatsen ger vi några praktiska förslag till olika intressenter. Vi föreslår att studenter bör undersöka arbetsgivarnas kompetenskrav innan de börjar söka jobb. Ett förslag till revisionsföretagen är att i ett tidigare skede förmedla sina kompetenskrav och förväntningar till studenterna. Två förslag till högskolor och universitet är att dels erbjuda studenter en möjlighet att lära sig praktiska redovisningskunskaper, och dels att erbjuda eller göra det obligatoriskt med kurser i etik och hållbar utveckling inom ekonomprogrammen. För att få fler företag att beakta hållbar utveckling, tror vi en förändring i lagstiftningen skulle behöva genomföras. Det skulle då handla om ett lagkrav på att en hållbarhetsredovisning måste vara en del av årsbokslutet. Avslutningsvis menar vi att Revisorsnämnden bör genomföra årliga prov i yrkesetik för revisorer