Attitudes towards science : changes of girls' and boys' attitudes towards biology, physics and chemistry 1995 to 2007

I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap. Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi. Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena? Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt? Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre. Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.This thesis explores the change over time of high-and low-performing girls' and boys' attitudes towards biology, physics and chemistry. Data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden is used to investigate how the attitudes have changed between 1995 and 2007. In order to define high- and low performing pupils the results from the mathematic test in the TIMSS studies are used. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS studies. The results are discussed from various perspectives that can contribute to the understanding of the complex picture of the importance of different factors on students' attitudes towards science. The first result, boys are more positive to physics and chemistry and girls to biology, is discussed from the subjects association with gender. On a symbolic level physics and chemistry are more associated with masculinity than biology. The second result, high-performing students especially the boys have a less positive attitude toward the three subjects in 2007 than in 1995. That result is discussed from youth identity and identity construction. It seems that young people today do not think that education and work within the field of science and technology will give them opportunities to use their talents, creativity and self-fulfillment. These results are also discussed based on changes in teaching methods that have taken place in the Swedish school where the individual work has increased and teacher-controlled tuition has been reduced. Is it possible that these changes have affected the high-performing students so they have become less stimulated and have met fewer challenges and therefore have become less positive towards science in school? The third result, both high- and low-performing boys think that the three science subjects are more boring 2007 compared to 1995, is discussed from the discourses of "effortless achievment” and "uncool to work". Is it possible that this result indicates that it is more important for boys in 2007 to have an “uncool to work”-attitude and that this attitude also affects the attitudes towards science in school in a negative direction? Finally, the result showing that the low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995, are discussed in the light of changes in the Swedish school. During this period the teaching methods have changed. More time is spent on individual work perhaps implying that the low-performing pupils choose not to work with more difficult tasks and therefore feel that they are performing better. The thesis is concluded with my own reflections on the teaching of science subjects in primary education, on the changes of girls' and boys' attitudes towards science based on the results of this study and on my experience as a teacher in these subjects