Svenska neuropsykologers utredningsarbete :  En kartläggning av praktik och instrumentanvändning

Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier. Den genomsnittliga neuropsykologen hade en genomsnittsålder på 50,1 år och gruppen bestod till 74 procent av kvinnor. Resultaten visar bl.a. på att svenska neuropsykologer ägnar större delen av sin arbetstid till utredningsarbete. Det vanligaste förhållningssättet vid instrumentval är då användandet av flexibla batterier och den genomsnittliga tidsåtgången per utredning är 20,2 timmar. Resultatet visar även att svenska neuropsykologer använder sig av ett stort antal instrument, varav de tre mest frekvent använda är Rey-Osterrieth Complex Figure Test (ROCFT) samt testbatterierna Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) och Delis-Kaplan Executive Functioning System (DKEFS). Jämförelser med nordamerikanska neuropsykologers utredningspraktik visar huvudsakligen på likheter, vissa tydliga skillnader kan dock ses, t.ex. gällande bredden i verksamhetsområden, användandet av personlighetstester och frekvensen av kliniskt arbete med specifika diagnosgrupper