Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande städer och deras initiala tankar och agerande

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen. Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor. Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram. De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning. Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010