Svensk kod för bolagsstyrning : - verktyg för effektivare kommunikation med marknaden?

På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor. Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag. Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa. Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna