Den expanderade visan - rapport från ett undersökande scenkonstprojekt om rösten och dess förmåga att gestalta icke-verbala innebörder

Syftet med denna undersökande scenkonstprocess har varit att bli klokare på rösten och vad den kan göra samt uttrycka inom estetiska sammanhang. Arbetsprocessen har bestått av två, men av varandra beroende, spår- ett praktiskt konstnärligt undersökande samt ett mer teoretiskt. Det konstnärliga undersökandet har varit processbetonat, där djupläsning samt Roy Hart-traditionens ingång till röstarbetet fungerat som metod. Arbetsmaterialet har varit en visa, med syftet att genom konstnärliga strategier undersöka röstens potential att gestalta icke- verbala innebörder. Den mer teoretiskt inriktade processen har bestått av att läsa teorier och texter om rösten, samt att skriva denna rapport. Ett viktigt tillvägagångssätt har varit att försöka omsätta teori i det egna skapandet, samt att använda skapandeprocessen som empiriskt material till denna rapport. Som teoretisk utgångspunkt används feministisk filosofisk teori, utifrån forskarna Adriana Cavarero och Annette Schlichter. Cavarero och Schlichter belyser att rösten främst ses som ett instrument för tanken och språket, medan röstens ljudande och känslomässiga aspekter ofta åsidosätts och osynliggörs. Detta hänger samman med logocentrismen, där patriarkala och sexistiska tendenser genomsyrar även vår syn på röst. De teoretiker som beskriver rösten återkomma till att den står i spänningsfält mellan kropp och text, samt mellan det inre och yttre. En slutsats detta arbete drar är att en fördjupad medvetenhet om vad detta mellan är, skulle kunna ge en större förståelse för rösten, dess mångfacetterade uttrycksmöjligheter samt dess förmåga att gestalta icke-verbala innebörder. Processen har även gett insikter gällande konstnärlig forskning, som till sin karaktär skiljer sig åt från mer traditionellt inriktad forskning. Detta bidrar till både möjligheter och svårigheter, då den som vill förena skapande och vetenskapliga undersökningar har mindre att falla tillbaka på eftersom konstnärlig forskning är ett ungt forskningsfält