I vått och torrt

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare. Som motpol till detta diskuteras i litteraturen relationen mellan land och vatten, människan, staden och naturen. Där riktas kritik mot den urbana människans negativa syn på naturens funktion och naturliga skönhet. I litteraturen presenteras också olika tankesätt om hur en ny relation kan utvecklas till natur i staden. I städers nerlagda och övergivna industriområden utvecklas en ny typ av natur; en ny vildhet. Det är vild natur som uppkommer i urban miljö. Denna växtlighet skiljer sig från den grönska som vanligtvis idag upplevs i staden i form av gatuträd och parker och som är tydligt påverkad av människans syn på estetik. Den urbana naturen utvecklas utan mänsklig aktivitet och tjänar ekologiska värden i staden. Det kan också vara ett sätt att hantera ökade mängder vatten. Den nya vildheten kan även vara en språngbräda för människor att få en närmare kontakt med naturen. Men det finns blandade attityder kring urban natur. Många ser den som otrygg och oattraktiv. Vild natur som förekommer i staden har av tradition betraktats som ogräs och har blivit ett kännetecken för en plats som sköts dåligt eller har lämnats att förfalla. Attityderna håller möjligen på att förändras. I detta arbete har idéer utvecklats för hur ett stadsrum i Helsingborg kan utformas med den nya vilda urbana naturen som meddesigner. Detta kan ge sociala och miljömässiga kvalitéer och samtidigt vara ett alternativt sätt att hantera ökade mängder vatten. Genom pedagogiska inslag i gestaltningen hanteras den misstänksamhet som finns mot den nya naturen. Vattnet måste tillåtas inta plats som ett levande dynamiskt fenomen utan att översvämningskatastrofer uppkommer. Detta innebär att vid gestaltning av stadsmiljöer måste hänsyn tas till naturens (vattnets) föränderlighet. I ett gestaltningsförslag visar jag att naturens föränderlighet kan skapa stadsrum med andra kvalitéer än de traditionellt hårdgjorda urbana miljöerna. Ytor med en mer naturnära utformning kan också fylla en viktig funktion som dämpare av negativa klimateffekter för en mer hållbar stad.The world today expects to face major climate changes. The effects that follow are many and lead for example to rising sea levels and more intensive rainfalls. Increasing and varying volumes of water in urban environments is a consequence of this effect, which in some cases leads to flooding. Studies of future climate indicate that extreme precipitation is becoming more common. The purpose of this study was to contribute with alternative ideas about how increased volumes of water caused by climate changes can be handled in the design of the city and its spaces, where the water should be seen as a resource rather than a problem. The goal was to design an urban space in Helsingborg that can accumulate large volumes of water and can be attractive both when it is filled with water or when it is dry. The urban space should function as an informative place of the city that highlights climate change while at the same time contribute to a recreational urban environment. The work has been performed as a design process consisting of a knowledge collecting part and a designing part. A number of Swedish municipalities (Helsingborg, Gothenburg, Malmö and Kristianstad) view on climate adaptation has been studied. The results showed that the increased amount of water was seen as a problem and the water was regarded to be a threat to the city and its inhabitants. As an alternative to this the relationship between land and water, human, city and nature is discussed in literature. Critique is directed against the urban human’s negative view of natural function and natural beauty. The literature also presents different ways of thinking about how a new relationship to nature can be developed in the city. At abandoned industrial sites a new type of nature is developed; a new wilderness. New wilderness is vegetation that differs from the greenery that usually is experienced within the city, consisting of city trees and parks that are clearly influenced by human’s view of aesthetics. The wild nature serves ecological values in the city and can be a way to handle increased volumes of water. Through design, these sites can be a way for people to have a closer contact with nature and at the same time serve as social values. But the attitudes vary among people about new wild nature. Many people find it as unsafe and unattractive in the city. Wild nature that occurs in the city has traditionally been viewed as weeds and has become a symbol of a place that is poorly managed or has been left to decay. These attitudes are possibly changing. In this work ideas have been developed for how an urban space in Helsingborg can be designed with the new wild nature as a designing partner. This can provide social and environmental qualities while being an alternative way to handle increased volumes of water in the city. Through pedagogical elements in the design the suspicion against the wild nature is handled. Water must be allowed to take place as a living dynamic phenomena without causing flood disasters. This means that the water’s changeability must be considered when designing urban environments. The design proposal shows that natural changeability can create urban spaces with other qualities than traditionally paved urban environments. Surfaces with a more nature-oriented design can also serve an important function as attenuators of negative climate effects for a more sustainable city