De svenska djurskyddsbestämmelsernas inverkan för djurvälfärden

Den här undersökningen är gjord på uppdrag av LRF Mjölk och behandlar djurskyddsbestämmelsernas inverkan på djurvälfärden med fokus på klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar. En kvantitativ studie baserad på telefonintervjuer genomfördes med 94 utvalda mjölkproducenter med stor geografisk spridning över landet. Den svenska djurskyddslagen är bland de striktaste i världen och kraven på de svenska producenterna är i många fall högre än för de utländska konkurrenterna vad gäller djurvälfärd, stallmåttbestämmelser och djurskötselkrav. En mjölkkobesättning har över 50 myndighets- och branschkrav att följa, såvida denne inte är ansluten till ytterligare certifieringsprogram där det kan tillkomma krav på hur produktionen får bedrivas. Många av dessa krav är tvärvillkor som måste uppfyllas, annars riskerar producenten att drabbas av sanktioner av sina jordbruksstöd. Kraven upplevs som betungande och kostsamma av lantbrukare. Djurvälfärden i de svenska mjölkkobesättningarna är hög och rapporter visar att Sverige har den lägsta registrerade antibiotikaanvändningen i Europa. Mjölkproduktionen drabbas ofta av vad man kallar för produktionssjukdomar. Hälta är en vanlig produktionssjukdom oftast orsakad av klövskador eller klövsjukdomar. Bland de vanligaste förekommande klövsjukdomarna finner man klövröta, en smittsam klövsjukdom orsakad av klöveksem som i sin tur orsakas av bakterier som finns i oren miljö såsom förorenade och våta golv. En annan vanlig registrerad klövskada är sulblödning och klövsulesår, vilka är fångrelaterade klövsjukdomar med trauma från ett hårt underlag som bidragande orsak. Förebyggande åtgärder kan exempelvis vara klövverkning. I resultatet från denna studie visas bland annat att endast 4 % av de tillfrågade mjölkproducenterna upplevde klövhälsan i besättningen som ganska dålig, 76 % uppgav att den var ganska eller mycket bra. Bäst klövhälsoläge, enligt de indikationer undersökningen gav, finns i södra Sverige medan man verkade klövarna oftare i norra Sverige. Av de tillfrågade hade 47 % gjort någon typ av investering de senaste två åren för att förbättra klövhälsan i sin besättning och den vanligaste investeringen var relaterat till underlagets beskaffenhet. Exempel på golvförbättringar var att man lagt in gummimattor, investerat i spaltgolv eller rillat äldre betonggolv för att minska halkighet. I resultatet framgick även att man upplevde en bättre klövhälsa i besättningar i uppbundna stallar jämfört med de besättningar som var i moderna lösdriftsstallar. En majoritet av producenterna var väl medvetna om vikten av en god klövhälsa samt att hälta är en av de mest kostsamma produktionssjukdomarna. I och med att undersökningen är baserad på ett fåtal besättningar måste man vara försiktig med att dra generella slutsatser av studiens resultat. Med utnyttjande av insamlade klövhälsodata i samband med klövverkning skulle ytterligare kunskap om samband mellan klövhälsa och svensk djurskyddslagsstiftnings tillämpning kunna påvisas.This survey was conducted on behalf of the Federation of Swedish Farmers/Dairy Sweden and is addressing the Swedish animal welfare act's beneficial effects on the welfare among dairy cows with a focus on hoof health. A quantitative study based on telephone interviews were conducted with 94 randomly selected dairy farmers with a wide geographic distribution across the country. The Swedish animal welfare act is among the strictest in the world and the requirements on the Swedish producers are in many cases higher than that of producers abroad in terms of animal welfare, such as stall measurements, mandatory grazing, painful operations and animal management. A dairy herd has over 50 regulations from government agencies and industry associations to follow, unless it is connected to additional certification programs where further requirements on the production may be conducted. Many of these requirements are cross-compliance that must be followed; otherwise the producer risks being penalized with sanctions on their agricultural subsidies. The requirements are in some cases, according to a newly made survey, perceived as burdensome and costly to farmers. The aim of this survey was to see if the Swedish Animal Welfare Act contributes to animal well-being and health (focusing on claw care) and if the Swedish farmers have a motivation to improve the claw health among the Swedish dairy cows. The survey also tried to see if the Swedish dairy producers were doing more than the legislation told them to when it comes to animal welfare on the farm and in a direct relation to claw care. The animal welfare among Swedish dairy herds is fairly high, and reports indicate that Sweden has the lowest recorded use of antibiotics in the world. Milk production is often affected by what is called production diseases. Lameness is a common production disease, often caused by some type of claw injury or disease. Amongst the most common claw diseases are heel horn erosion, caused by bacteria found in unhygienic environments such as dirty and wet floors. Also commonly occurring are sole haemorrhages and sole ulcers which are related to laminitis and involving trauma from exposure to hard floors. From present survey we found that only 4 % of the surveyed dairy producers experienced a poor claw health among their dairy cows, the majority found their claw health to be rather good. According to the trends provided from this survey, the best claw health was found in southern Sweden, although the claws were trimmed more frequently in the north of Sweden. Whether there was a connection between these observations is difficult to say without further investigation. Of the respondents 47 % explained that they have made some type of investment over the past two years to improve the claw health among the dairy cows in their herd. The most common investment was related to the floorings of the barn. Examples of flooring investments were rubber mats in the aisles, slatted floor covering, or grooving of the concrete floors to reduce slipperiness. In the results it seemed that producers tended to consider their claw health being better in traditional tie stalls compared with those having their animals in modern free stall systems. A majority of the producers were aware of the importance of a good claw care and since lameness is one of the most costly production diseases farmers have a motivation to make improvements on farm level to improve claw health. As this survey didn´t use objective measurements of claw health and was too small to retrieve statistical associations, further studies must be made in the field in order to ensure its true outcome