The schoolchildren´s relationshipmaking while playing in the after-school center

The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group.Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen