Den ofrivilliga reklamen - Maktrelationer runt digitala verktyg i förskolan

Denna studie uppkom när Skolverket utgav en ny revidering av förskolans läroplan, som träder i kraft år 2019. Digitala verktyg och digitaliseringen kommer vara del av förskolans läroplan vilket resulterar i att digitala verktyg kommer användas i större utsträckning i förskoleverksamheten. Detta i sin tur möjliggör att reklam genom digitala verktyg blir aktuellt i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg i förskolan. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån har varit: Vilka maktrelationer synliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam? Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande i verksamheten påverkas av reklam? Studiens grund vilar på kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt makt, som fokuserar på språket och hur det talas om saker. Resultatet av studien visar att pedagoger känner en maktlöshet kring reklam då de inte kan påverka när de ska bli exponerade för reklam. Det framkommer hierarkier mellan pedagogerna och barnen när de talar om digitala verktyg. Det framkommer även hierarkier mellan pedagogerna och kommunen/politikerna när pedagogerna pratar om policy och riktlinjer. Även om pedagogerna känner en viss maktlöshet när de samt barnen exponeras för reklamen så har de två olika sätt att hantera den. Det ena sättet är mikropraktiker vilket innebär olika kortsiktiga lösningar för att hantera reklamen. Det andra sättet är strategier som främst handlar om att göra barnen källkritiska och på så sätt blir det långsiktiga lösningar för att hantera reklamen för barnen