Bildskapandets roll i svenskämnet - från lärares perspektiv

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet? Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid