Skrivsamtal i skolan : för att utveckla skrivhandledningen i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen

Den här undersökningen tillkommer inom projektet Skrivkompetens som bedrivs vid Åbo Akademi i Vasa. Syftet med avhandlingen är att utveckla skrivhandledning i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen genom att analysera skrivsamtal. Fokus för analysen ligger på nivåväxling och handledarens användning av stödstrukturer. Totalt har elva skrivsamtal förts både i grupp och individuellt med åtta elever i årskurs fem i en finlandssvensk skola. Undersökningen kan delvis placeras inom ramen för aktionsforskning och antar ett hermeneutiskt perspektiv. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 ska elever handledas inom skrivande på en mängd olika sätt för att utvecklas till skickliga skribenter. Eleverna ska få uppmuntrande och stärkande respons under hela lärprocessen och huvudparten av bedömningen ska vara av formativ karaktär. Det här ställer höga krav på lärare och motiverar användningen av skrivsamtal i undervisningen. De förda skrivsamtalen har analyserats med utgångspunkt i Kronholm-Cederbergs (2009) responstriangel. Triangeln består av sex nivåer från lokal till global textnivå. I de skrivsamtal som fördes inom den här undersökningen rörde man sig mest på triangelmodellens högsta nivå, närmare bestämt på den skrivsituationsrelaterade nivån. De stödstrukturer som användes mest kan enligt Tjernbergs (2016) rangordning av stödstrukturer klassificeras som lätt stöd. Däremot kan skrivsamtal anses utgöra högt stöd i ett vidare perspektiv. Resultaten tyder på att elever i årskurs fem inte är särskilt vana vid att tala om sitt skrivande eller sina texter. De verkar för det mesta villiga att prata om dessa saker men deras metaspråkliga färdigheter tycks inte alltid möjliggöra skrivsamtal på en högre nivå. Spontant stöd verkar ofta bestå av frågor och exempel, någonting som Tjernberg (2016) klassar som lågt stöd. Högt stöd verkar kräva en större insats från handledarens sida. Däremot kan skrivsamtal i sin helhet ses som högt stöd. En förutsättning för att skrivsamtalet ska fylla sitt syfte i undervisningen är att handledaren känner eleven i fråga väl och vet vilken typ av stöd skribenten behöver och vart personen är på väg i sin utveckling. Det verkar som att samtal på global textnivå mestadels är av dialogisk-kommunikativ karaktär, medan samtal på lokal textnivå riskerar att bli auktoritetskommunikativa