Expertlärares fixeringar i klassrummet : En eye-trackingstudie med två expertlärare

I Finlands läroplansgrunder (2014) poängteras det sociala lärandet och en elevcentrerad undervisning. Lärarens uppdrag är att undervisa och fostra eleverna och detta sker oftast i klassrummet, där många oförutsägbara händelser äger rum samtidigt. För att lyckas med dessa uppdrag behöver läraren interagera med och hålla uppsikt över eleverna i klassrummet. Expertlärare har en överlägsen förmåga i att rikta blicken mot relevant information i omgivningen. Inom interaktionsforskning har det framkommit att lärare inte har lika mycket interaktioner med elever beroende på var eleverna sitter i klassrummet och beroende på elevernas kön. Syftet med denna kvasi-experimentella fallstudie är att undersöka hur mycket expertlärare fixerar elever med blicken i klassrummet och hur jämn fördelningen av fixeringarna är mellan elever. Utöver detta undersöks även om elevgruppens storlek, elevers placering i klassrummet och elevers kön inverkar på hur mycket expertlärare fixerar elever. Utgående från syftet utarbetades följande forskningsfrågor: 1.Hur mycket fixerar expertlärare elevgruppen under en klassrumslektion? 2.Hur mycket fixerar expertlärare enskilda elever under en klassrumslektion? 3.Hur fördelar expertlärare sina fixeringar bland elever under en klassrumslektion? 4.Hur inverkar elevgruppens storlek, elevers placering i klassrummet och elevers kön på mängden fixeringar expertlärare riktar mot elever under en klassrumslektion? Två lärares ögonrörelser mättes med eye-trackingglasögonutrustning under deras två respektive lektioner. Ena läraren undervisade en stor elevgrupp med 19 elever och den andra läraren undervisade en liten elevgrupp med 9 elever. Datamaterialet analyserades både kvalitativt och statistiskt. Resultaten för denna studie visar att expertlärare fixerar eleverna mer än annat i klassrummet. Expertlärare fördelar fixeringarna överlag jämnt mellan eleverna i klassrummet, fastän vissa skillnader mellan eleverna och fixeringsmönster kunde urskiljas på individnivå. I resultaten framkommer det även att elever i en liten elevgrupp får en signifikant större mängd fixeringar än elever i en stor elevgrupp och att elever som sitter i handlingszonen överlag får en signifikant större mängd fixeringar än elever som sitter utanför handlingszonen. Det förekommer däremot inga signifikanta skillnader i hur mycket expertlärarna fixerar flickor och pojkar, trots att pojkarna i båda elevgrupperna hade högre medeltal än flickorna inom alla kategorier. I både elevgrupperna var det en pojke som satt i handlingszonen som totalt sett fick största mängden fixeringar. Ett annat intressant resultat var att det i båda elevgrupperna fanns elever som satt utanför handlingszonen som överlag fått en liten mängd fixeringar, men hade ändå den längsta genomsnittliga fixeringstiden eller besökstiden