Arbetstillfredsställelse Ur ett Sjuksköterskeperspektiv

Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar de sista decennierna. Det ställs större krav på kostnadseffektivitet utifrån den ekonomiska situationen. En motsättning finns mellan medicinens möjligheter och vårdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvård och samtidigt uppfylla kravet på en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse. Studier har visat att med nöjda sjuksköterskor följer nöjda patienter, bättre följsamhet hos patienterna och högre vårdkvalitet. Sjuksköterskor kan uppleva otillfredsställelse i sitt arbete när de inte når upp till sina egna och andras förväntningar.Genomförd studie syftar till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i litteraturöversikten och redovisas i resultatet som två huvudteman: Få stöd/inte få stöd och ge stöd. Få stöd/inte få stöd delades in i två subteman, möjligheter och hinder. Arbetsbelastning visade sig vara ett framträdande hinder. När inte den inre bilden av vad en sjuksköterska borde göra stämde överens med verkligheten upplevde de otillfredsställelse. När sjuksköterskor däremot kunde stödja patienten på ett sådant sätt att det bidrog till dennes välbefinnande upplevde de arbetstillfredsställelse. Ledarskap, organisation, autonomi, samarbete var andra betydande faktorer för sjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse.Slutsatsen av arbetet är att sjuksköterskans arbetsmiljö är avgörande för upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Arbetsgivaren har en viktig roll i att se till att sjuksköterskan får stöd i sitt arbete med patienterna så att hon/han i sin tur också kan ge stöd till patienterna beträffande information, undervisning, förmedla trygghet och bedriva en patientsäker vård.Program: Fristående kur