Konsekvenser av ett renskötselanpassat skogsbruk ur ett skogsägarperspektiv

Inom större delen av norra Sverige verkar renskötsel och skogsbruk på samma marker, denna kombination av markutnyttjande kan i vissa fall leda till konflikter på grund av skogsbrukets påverkan på renens vinterbete. För att föra fram samernas talan har Svenska Samernas riksförbund gett ut policyprogrammet ”Ett renskötselanpassat skogsbruk” som ger förslag till anpassningar av skogsbrukets skötselåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka hur enskilda skogsägares ekonomi och möjligheter att producera virke påverkades vid en anpassning till detta policyprogram. Arbetet utfördes med hjälp av Heurekas applikation BeståndsVis genom att jämföra tre olika scenarier, med olika anpassningsgrad till policyprogrammet, på en lavrik tallmark med ståndortsindex T16 över en omloppstid. Beståndet ansågs återspegla en typisk vinterbetesmark för ren längs Öreälven inom Lycksele kommun. Det intensiva skogsbruket med contortatall gav den högsta avkastningen, men det renskötselanpassade skogsbruket lönade sig ändå bättre än det standardiserade, samt gav det högsta nettot vid föryngringsavverkning. Man kan däremot ifrågasätta föryngringskostnaderna i det renskötselanpassade skogsbruket, i och med att plantering utan markberedning inte gav en lägre plantöverlevnad, vilket inte framkommer i prognoser med BeståndsVis.Within most parts of northern Sweden reindeer husbandry and forestry works on the same type of land, this combination of land-use can in some cases lead to conflicts, because of the effects of forestry on areas used for winter grazing. In purpose to bring forward the Sámi peoples voice, the Swedish association of Sámi has given out the policy program “Ett renskötselanpassat skogsbruk” which gives suggestions for adaptions of the forestry’s management methods. The objective with this study was to investigate how a private forest owner’s economy and opportunities to produce wood for the industry, would be affected by an adaption to this policy program. The work was performed with the Heureka application StandWise by comparing three different scenarios, with different degrees of adaption to the policy program, on a lichen rich stand with Scots Pine for one rotation period. The stand was considered to represent a typical location for reindeer grazing during winter a long Öre river in Lycksele municipality. The intense forestry with lodgepole pine gave the highest revenue for one rotation period, but the reindeer adapted forestry paid off better than the standard type of forestry and gave the highest net income in clear-cutting. There are some parts of this study that can be questioned; e.g. the high plant survival in the reindeer adapted forestry which was unaffected by the fact that no scarification was applied