Kvicksilver, klor och PVC - en kritiserad men l\uf6nsam aff\ue4r

F\ue5 material har f\ue5tt utst\ue5 s\ue5 massiv kritik som plasten vinylklorid (PVC). K\ue4nnetecknande f\uf6r PVC \ue4r att den inneh\ue5ller stora m\ue4ngder klor som traditionellt tillverkats i kvicksilverbaserade processer. Kritik har \ue4ven framf\uf6rts mot flera av de tillsatser som tillf\uf6rs vid plastframst\ue4llningen, mot utsl\ue4pp av vinylklorid och kring eventuell dioxinbildning vid tillverkning, deponering och f\uf6rbr\ue4nning av PVC. Trots massiv kritik under flera decenniers tid s\ue5 utg\uf6r PVC fortfarande en av de stora volymplasterna. S\ue5v\ue4l produktion som anv\ue4ndning av PVC fortsatte att \uf6ka under slutet av 1900-talet. I Sverige har PVC framst\ue4llts dels i Stockvik, dels i Stenungsund. Stockviksanl\ue4ggningen var i drift mellan 1944 och 1987 och anl\ue4ggningen i Stenungsund driftsattes 1969. \uc5r 1988 bedrevs Stenungsundanl\ue4ggningen av Norsk Hydro Plast som det \ue5ret var Sveriges mest l\uf6nsamma f\uf6retag. Att en bransch som under flera decenniers tid entydigt pekats ut som en stor h\ue4lso- och milj\uf6bov forts\ue4tter frodas v\ue4cker givetvis fr\ue5gor. Syftet med denna studie \ue4r d\ue4rf\uf6r att unders\uf6ka hur den svenska PVC-branschen utvecklades under senare delen av 1900-talet. Att den massiva opinionen mot kvicksilver och PVC p\ue5verkat \ue4r uppenbart, fr\ue5gan \ue4r dock i vilken grad och hur. Artikeln fokuserar speciellt p\ue5 den kvicksilverbaserade klortillverkningen