Behärskning av objektliknande adverbial hos finska gymnasister

Syftet med denna avhandling är att utreda hur pass bra finskspråkiga gymnasister behärskar bruket av objektliknande adverbial i svenska språket, och huruvida det sker utveckling i deras bruk med studier i svenska på gymnasiet. Objektliknande adverbial kan också kallas verbdependenta prepositioner, men den förstnämnda termen oftare används oftare inom språkvetenskap. Metoden i studien är huvudsakligen en kvantitativ longitudinell studie som baserar sig på felanalys. Som material i studien använder jag en översättningstest som jag utarbetade för studerande i B-svenska vid ett västfinländskt gymnasium. I testen översatte elever 15 korta satser som var och en innehåller ett objektliknande adverbial. Vid den första testomgången deltog 48 informanter i testen som jag utförde ungefär en vecka efter att de hade börjat med den första gymnasiekursen i svenska. Vid den andra testomgången deltog 11 informanter i testen som utfördes på våren av det andra gymnasieläsåret. Jag delade först in elevernas svar i korrekta respektive felaktiga. För denna studie kategoriserade jag ett svar som korrekt ifall det innehöll det rätta verbet och den rätta prepositionen eller om jag ansåg, att eleven hade avsett dem med sitt svar. De felaktiga svaren delade jag in i nio felkategorier som jag själv konstruerade. Enligt mina kriterier var 31,4 % respektive 63,6 % av svaren rätta vid de olika testomgångarna, vilket betyder att informanternas behärskning av bruket av objektliknande adverbial under gymnasiet ökade. Detta beror för det mesta på att deras ordförråd har växt. Fel på preposition var den största felkategorin i båda testomgångarna. De lättaste prepositionerna i testen var på och om medan de svåraste var av, i och åt.Siirretty Doriast