Bidrag till handlingsplan f\uf6r havsbaserad vindkraft i Sverige - F\uf6r s\ue4krad eltillf\uf6rsel, stabiltklimat och industriell utveckling

V\ue4rlden beh\uf6ver st\ue4lla om produktionen av el till ett system med inga eller ringa utsl\ue4pp av v\ue4xthusgaser. B\ue5de V\ue4rldsbanken (2014) och International Energy Agency (IEA,2013) varnar i starka ordalag f\uf6r en temperaturh\uf6jning l\ue5ngt ut\uf6ver 2 grader vilket understryker betydelsen av en politik som s\ue4kerst\ue4ller att en omvandling sker i tid. Tillutmaningen l\ue4ggs \ue5ldrande k\ue4rnkraftverk samt en f\uf6rv\ue4ntad \uf6kad efterfr\ue5gan p\ue5 el inom transportsektorn och f\uf6r att ers\ue4tta gas f\uf6r uppv\ue4rmning. En teknik som EUkommissionenhar stora f\uf6rv\ue4ntningar p\ue5, och som fr\ue4mst britter, tyskar och danskar investerar mycket i, \ue4r havsbaserad vindkraft. I detta bidrag argumenterar vi f\uf6r att Sverige b\uf6r f\uf6lja dessa l\ue4nder och bygga ut den havsbaserade vindkraften som ett komplement till andra tekniker som anv\ue4nder f\uf6rnyelsebara energik\ue4llor. Vi diskuterar \ue4ven vilka hinder som m\ue5ste \uf6verbryggas f\uf6r att en utbyggnad skall ske i tid och \ue5tg\ue4rder som kan vidtas f\uf6r att s\ue4kra en utbyggnad.Sveriges potential \ue4r stor. Om 3 000 km2 anv\ue4nds f\uf6r havsbaserad vindkraft, 5 MW installeras per km2 och kraftverken har 40 % kapacitetsfaktor, blir \ue5rsproduktionendrygt 50 TWh. M\ue5nga f\uf6retag har sett denna potential och projekt som befinner sig i olika delar av tillst\ue5ndsprocessen skulle kunna producera 26 TWh. I debatten argumenteras emellertid ofta att nya investeringar i f\uf6rnybar energiteknik inte beh\uf6vs d\ue5 i) Sverige har en nettoexport av el och ii) vi med l\ue4tthet uppfyller 2020 m\ue5len. Denna tidshorisont \ue4r emellertid f\uf6r kort j\ue4mf\uf6rt med de l\ue5nga ledtider som finns i utbyggnaden av ny kapacitet och vi kan inte heller betrakta Sverige som en isolerad \uf6. Vi m\ue5ste ist\ue4llet blicka fram\ue5t n\ue5gra decennier och ut mot \uf6vriga EU n\ue4r vi analyserar \uf6nskv\ue4rdheten av att investera i havsbaserad vindkraft. Vi uppm\ue4rksammar d\ue5 risken att det kan uppst\ue5 ett st\uf6rre produktionsgap i Sverige. \uc4ven f\uf6r Nordpool-omr\ue5det finns denna risk och f\uf6r EU som helhet \ue4r det f\uf6rv\ue4ntade produktionsgapet mycket stort. En utbyggd havsbaserad vindkraft kan bidra till att s\ue4kerst\ue4lla att Sverige och Nordpoolomr\ue5det f\ue5r ett kraftsystem som kan leverera omfattande m\ue4ngder el till rimliga priser n\ue4r de \ue5ldrande k\ue4rnkraftverken l\ue4ggs ner. Potentialen \ue4r s\ue5 stor att Sverige \ue4ven kan ge ett viktigt bidrag till att uppn\ue5 EU:s klimatm\ue5l genom en \uf6kad elexport. Detta bidrag skall inte ses som att vi blir ”v\ue4rldens samvete” utan f\uf6renas med nya aff\ue4rsm\uf6jligheter d\ue5 Sverige synes kunna producera havsvindel till en l\ue5g kostnad i f\uf6rh\ue5llande tillinstallationer i Nordsj\uf6n. Detta \ue4r det starkaste sk\ue4let till en utbyggnad i Sverige och ett utnyttjande av denna svenska komparativa f\uf6rdel passar v\ue4l in i EUs tankar om enEnergiunion.Det \ue4r t\ue4nkbart att en kapacitet att producera 30 TWh havsbaserad vindel kan finnas p\ue5 plats i Sverige \ue5r 2035. F\uf6r att m\uf6jligg\uf6ra n\uf6dv\ue4ndiga investeringar m\ue5ste dock en rad hinder \uf6verbryggas. Det viktigaste hindret \ue4r brist p\ue5 incitament att investera och det beh\uf6vs ett styrmedel som p\ue5 ett trov\ue4rdigt s\ue4tt leder till de omfattande investeri