Inhysningsrelaterade skador bland svenska hästar - en studie av distriktsveterinärers erfarenheter

Arkeologiska fynd har visat tecken på att hästen levde vid människans sida redan för mer än 5 000 år sedan. De utmaningar som tidigare förfäder tvingats hantera har i mångt och mycket dagens hästar fått hjälp av oss människor att undvika. Trots detta är inte dagens hästar framselekterade för att reagera annorlunda på omgivingen, utan använder sig av samma samma sätt att hantera sin tillvaro som deras förfäder tvingats att göra för sin överlevnad. Hästhållningen i Sverige regleras i många avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, både i fråga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som ställs på hästens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nästan 90 % av svenska hästhållare tillgodoser hästarnas behov av social kontakt genom att de får gå i hage tillsammans med andra hästar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stäpplevande djur på begränsade ytor kan antas medför en hel del risker. Avsikten med detta examensarbete var att försöka ta reda på hur vanligt det är med inhysningsrelaterade skador, vilka som är de vanligaste orsakerna och hur allvarliga skadorna brukar bli. Den första delen av arbetet utgjordes av en besöksregistrering under ett nio veckor långt sommarvikariat som distriktsveterinär. Under denna tid noterades det totala antalet förrättningar, hur många av dessa som involverade hästar samt hur många av hästfallen som berodde på inhysningsrelaterade skador. Resultatet blev att hästbesöken utgjorde 12 % av det totala antalet fall men att inga av dessa rörde inhysningsrelaterade skador. Till den andra delen av arbetet valdes 30 distriktsveterinärstationer ut, alla hade ≥30 % hästförrättningar förutom en som hade 23 %. Dessa fick via ett svarsformulär ange detaljerade uppgifter om inhysningsrelaterade fall som de stött på under 2012 och 2013. Svarsfrekvensen blev endast 13 % och flera angav att det blivit allt för tisdödande att ta fram dessa uppgifter via journalsystemet. Totalt inkom svar gällande 15 hästar. Störst andel av skadorna hade skett när hästen vistades ute i hagen. Många skador hade okänd orsak. Även skador på grund av staket var vanliga. Bakbenen var det vanligaste skadestället och hudskador förekom i alla fall. Den största andelen av skadorna bedömdes som allvarliga och tre fall då hästar tvingats avlivas förekom, rupturerade senor på bakbenen var då orsaken. Behandling i form av suturering, antibiotika och NSAID var den vanligaste åtgärden som krävts. Då svarsfrekvensen var så låg har det inte gått att säkerställa hur vanligt det är att inhysningen ger upphov till skador, men att det sannolikt finns områden där inhysningsrelaterade skador är vanligare än andra. Exempel på detta är när de vistas ute i hagen, både på grund av staketet i sig, föremål som finns i eller i anslutning till hagen, alternativt själva samvaron med andra hästar. Vidare och utökade studier krävs inom området.Horse teeth from archaelogical sites have been used as evidence to prove that horses were living close to humans as early as more than 5 000 years ago. The horses of today are protected by humans from many of the challenges that their early ancestors had to handle to survive. Despite that, the evolutionary selection has not worked in any different kind of way and it is the same type of horse with the same type of instincts that we are keeping today. Laws and regulations have been developed to control the keeping of horses in Sweden. Studies has shown that almost 90 % of the horse owners have chosen to keep their horse together with other horses in a paddock or on pasture on a daily basis, to satisfy the animal’s need of social contact with other horses. 80 % of the horse owners have got a stable with boxes. The horse is an animal with flight instinct that used to live on the steppe and to limit the space it is held on is considered a potential risk. The intention of this study was to try to investigate how common it is with injuries that can be related to the horse’s environment, what causes this type of injuries and how severe the injuries tend to be. The first part was a registration of visits that was made during a period of nine weeks working as an ambulatory veterinarian. During this time, the total number of visits was registrated, as well as the number of visits that involved horses and if some of them concerned injuries that were caused by the environment. The result showed that 12 % of the visits involved horses and none of them concerned injuries that were caused by the environment. For the other part of the study, 30 ambulatory practices were chosen on the basis that ≥30 % of their cases involved horses, except one practice that had 23 %. They were asked to provide detailed information of injuries that had been caused by the horses’ environment during 2012 and 2013 through a questionnaire. 13 % of the questionnaires were returned and a couple of the other practices commented on the difficulties to search for the information in the current journal system. Information of 15 horses was provided. Most of these injuries had occurred when the horse was kept outside in a paddock or on pasture. The reason for many of the injuries was unknown. There were also some injuries that were caused by the fence. The hind leg was affected in the greatest part of the cases, and damage to the skin was present in all 15 horses. Most of the injuries were considered to be severe, and three of the horses had to be put down, all of them because of ruptured tendons on a hind leg. The treatment that was required in most of the cases was suturing of the wound, antibiotics and anti-inflammatory drugs. Because of the low number of returned questionnaires, it has not been possible to determine how common it is that the environment is the cause of injuries in Swedish horses. There is a possibility that some places are more likely for these kinds of injuries to occur, for example when the horse is held outside, both because of the fence itself, objects inside and around the paddock but also because of the interactions with other horses. Further studies with more detailed information needs to be done