Lärarna och strålning : Gymnasielärarnas inställningar, arbetsförutsättningar och handlingar när det gäller joniserande strålning

Detta är en studie som undersöker lärares inställningar kring området joniserande strålning samt hur de upplever arbetsförutsättningarna inom detta område. Studien tar även upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och läromedel i fysik och biologi analyseras. I studien intervjuades sju gymnasielärare och sex läroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) använts, vilket är en vetenskapsteori som förespråkar att man erkänner och tillåter utomstående aktörer och andra discipliner än sin egna komma in i diskussionen. PNS kräver att man ser på saker från flera olika synvinklar och ämnesområden för att få en helhet. PNS brukar tillämpas när fakta är osäkra, värdena omtvistade och insatserna höga samt när problemet innehåller lika mycket politik och värdering som vetenskap. Resultatet av studien visade att lärarna hade en ganska avspänd inställning till joniserande strålning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och åsikter. Studien visade också på att undervisningens utformning inte gav eleverna en mångfacetterad bild av strålningsområdet. Detta eftersom lärarna arbetade isolerat i sitt ämne utan något samarbete med lärare i andra ämnen. Till sist visade studien att det inte fanns några tydigt uttryckta skillnader mellan den gamla och nya kursplanen och läromedel kring fältet joniserande strålning, trots att lärarna upplevde vissa skillnader. För att eleverna ska kunna få en helhetsbild kring ett område tror jag att det krävs att lärarna och skolan arbetar med att ge eleverna verktyg för att koppla samman olika ämnessynsätt