Regional dynamik vid Bottenviken : en jämförande analys av utvecklingen i Norra Österbotten, Norrbotten, Uleåborg och Luleå

Föreliggande rapport jämför samhällsutvecklingen i Norra Österbotten och Uleåborg respektive Norrbotten och Luleå. Mellan 1970 och 1997 har Uleåborgs folkmängd ökat med 60 procent mot endast 21 procent i Luleå. I hela Norra Österbotten har befolkningsökningen under samma period uppgått till 20 procent att jämföra med 3 procent i Norrbotten. I en finsk-svensk jämförelse har endast fem län i demografiskt avseende utvecklats starkare än Norra Österbotten. De båda regionernas strukturomvandling på branschnivå uppvisar många likheter. Areella näringar och tillverkningsindustrin minskar sin relativa betydelse, medan tjänstsektorer av olika slag ökar i omfattning. Samtidigt förändras efterfrågan på arbetskraft i en utbildningskrävande riktning. Denna tendens tyck dock vara något snabbare på den östra än på den västra sidan av Bottenviken. Generellt sett konvergerar dock såväl bransch- som utbildningsstrukturen i de båda regionerna. På en mer detaljerad nivå finns emellertid viktiga skillnader. På den finska sidan expanderar en högteknologisk elektronik-, dator-, instrument- och bioteknikindustri snabbt, medan dess betydelse på den svenska sidan närmast är försumbar. Det har bl a medfört att av samtliga sysselsatta med högskole- eller universitetsutbildning återfinns 20 procent inom högteknologisk tillverkning i den finska mot mindre än 10 procent i den svenska regionen. Utvecklingen mot en mer välintegrerad kunskaps- och forskningsorienterad ekonomisk utvecklingsmodell tycks gå snabbare och ha hunnit längre i den finska regionen än i den svenska. I ett försök att finna orsaker till denna skillnad har 14 "teser" utsatts för prövning. Dessa har delvis sitt ursprung i tvärsäkert formulerade uppfattningar framförda från olika håll i samband med projektets inledning. Teser har också formulerats och preciserats i samband med genomförda intervjuer och har dessutom förankrats i en teoretisk referensram; Michael Porters s k diamantmodell till förklaring av bestämningsfaktorer bakom nationell och regional konkurrenskraft. Våra slutsatser om viktiga respektive mindre viktiga förklaringar till skillnaderna i regional omvandling mellan den finska och svenska regionen sammanfattas nedan; Stor relevans har följande faktorer befunnits ha: Uleåborg och Norra Österbotten har en annan och betydligt viktigare roll i den nationella ortshierarkin i Finland än Luleå och Norrbotten har i sitt svenska sammanhang. Samarbetet mellan olika nyckelaktörer inom olika samhällssektorer är mer utvecklat sedan tjugotalet år i Uleåborg än i Luleå. Det multinationella företaget NOKIA med stor verksamhet förlagd till Norra Österbotten och Uleåborg har större betydelse som "lokomotivföretag", förebild och krävande kund för andra företag i regionen än t ex storföretagen SSAB och LKAB på den svenska sidan. Uleåborgsregionen karaktäriseras av kluster av företag inom snabbväxande branscher, medan Luleå och Norrbotten i större utsträckning domineras av mogna branscher. Faktorer av viss, ofta indirekt men knappast avgörande betydelse; Uleåborgs universitet som ett stort och fullständigt universitet har haft större betydelse för utvecklingen i norra Finland än vad Luleå tekniska universitet haft i Norrbotten. Den finska ledarstilen är bättre anpassad till perioder av snabb förändring än den svenska. Företag i Uleåborgsregionen är mer internationellt inriktade än företagen i Luleå. Teknikbyarna i Uleåborg och Norra Österbotten har spelat en viktigare roll än Aurorum i Luleå Faktorer med lågt förklaringsvärde: Uleåborgsregionens utveckling har åstadkommits "på bekostnad av" utvecklingen i andra områden i norra Finland. Tillgången på riskkapital är större på den finska sidan. Nyföretagandet är större i Uleåborg och Norra Österbotten Uleåborgs och Norra Österbottens stora andel av den finska befolkningen ger underlag för ett större politiskt inflytande än motsvarande inflytande för Norrbotten och Luleå i Sverige. En mer förmånlig andrahandsmarknad för maskiner, utrustning och lokaler gör att hindren att etablera företag i Uleåborg är mindre än i Luleå. En sista tes som diskuteras i studien är att utvecklingen i Uleåborg är ett exempel på tillfälligheter, d v s att rätt personer och rätt idéer stöter på varandra vid rätt tidpunkt. Även om betydelsen av "tur" aldrig kan uteslutas är studiens slutsats snarare att "tur" förutsätter beredskap och förberedelser som (vilket utvecklingen i Uleåborg ger exempel på) gör det möjligt att "gripa tillfället i flykten". Uppdragsgivare: NorrbottensgruppenGodkänd; 2000; 20070207 (keni