Effektive projektering av lågenergihus

Byggbranschen står inför stora miljö- som affärsmässiga utmaningar med krav på att reducera energiförbrukning och miljöpåverkan. Detta projekt syftar till att bidra medkunskap hur energiprojektering kan effektiviseras vid nyproduktion avlågenergibyggnader där det övergripande målet är att stödja ett långsiktigt hållbart och lönsamt byggande. Studien har genomförts i samverkan mellan byggbransch och akademi genom fallstudier och enkätundersökningen.Resultatet visar på behovet och nyttan av att redan i tidigt planeringsskede utreda konsekvensen av olika alternativ av exempelvis byggnadsutformning ochklimatskärmens tekniska prestanda. Det spelar mindre roll vilket energiberäkningsverktyg man använder om resultatet används för att jämföra olika alternativ med varandra.Skillnaderna i krav och institutionella ramverk vad gäller energiprestanda påverkar också projektering av energieffektiva byggnader. En jämförande studie av hur man hanterar energifrågor från krav till färdig lösning mellan Tyskland och Sverige visar på ett behov av vidareutbildning i energifrågor för arkitekter och ingenjörer i Sverige som kommer in tidigt i byggprocessen. Undersökningen och jämförelsen pekar också mot ett behov av en sammanlänkande funktion, här kallad energisamordnare.Energisamordnarens roll är att föra in energikompetens in i projektet, säkerställa att krav och mål formuleras och hanteras samt aktivt delta i projekteringen för att guida utformningen av byggnaden mot en effektiv och låg energiförbrukning.Vi kan konstatera att det är marknadskrafter och engagemang från byggare, beställare och lokala myndigheter snarare än nationella krav som driverenergieffektivisering framåt i Sverige idag. Det kan emellertid leda till en situation där krav på energieffektivitet blir lokalt satta vilket kan leda till svårigheter för utvecklare av olika typer av byggnadssystem för bostäder och lokaler. Därför är det önskvärt att utvecklingen av byggnadstekniken som skett de senaste åren också följs upp av Boverket i form av krav som ligger i framkant snarare än minimikrav för att förhindra att en flora av lokala krav uppstår som kan verka som "handelshinder" för den fortsatta utvecklingen av det industriella byggandet i Sverige.Vi ser också ett tydligt behov för ökad samverkan och integration för att kunna driva energieffektiviseringen framåt men samtidigt också ett tydligt behov av att utveckla upphandlings- och samverkansformer för att möjliggöra detta. Upphandlingen, till exempel, bör utformas så att lämpliga aktörer väljs utifrån mjuka parametrar och involveras tidigt under projekteringsskedet samt ges ekonomiska incitamentkopplade till projektets mål, ekonomi och tidplan.Projektet har också undersökt hur man skall åstadkomma en mer integreradprojekteringsprocess genom att: Skapa en struktur för att samla, uttrycka och klargöra mål och krav ochutveckla dessa mot funktionskrav och tekniska lösningar. Genomföra en modellbaserad projektering som detaljerar tekniska lösningarallteftersom de utvecklas.Införa beslutsstöd för energifrågor i projektutveckling där produktensprestanda successivt jämförs mot funktionskrav med hjälp av alltmerdetaljerade prestandaanalyser.I projektet har också ett nyutvecklat formellt beslutsstöd exemplifierats där fleraalternativa lösningar kan utvärderas mot olika kriterier (MADM) vilka kanorganiseras och viktas hierarkiskt utifrån projektets mål och krav.I projektets har en prototyp, en så kallad energikonfigurator, utvecklats för atteffektivisera produkt och projektutveckling av s.k. konceptbyggande. Användandet har demonstrerats på NCC:s koncept P303 där man optimerat konfigureringen i produkt och projektutveckling efter både subjektiva och objektiva kriterier som tänkas efterlikna ett visst kundsegment. Hundratals alternativa utformningar kan utvärderas på några minuter i jämförelse med dagar och veckor om samma analyser skulle göras för hand med hjälp av energiberäkningsprogram med manuell inmatning av indata.För att effektivisera projekteringen mot ett energieffektivt byggande rekommenderar projektet att:Man tidigt upphandlar och involverar de viktigaste aktörerna så att man tidigtkan inkludera energiaspekter i utformning av koncept. Beställaren aktivt deltar i kravformuleringen och i analys- ochbeslutsprocessen. Dels för att säkerställa val mot uppställda krav och behovoch dels för att tillgodose de praktiska behov som uppstår i och med enintegrerad och modellbaserad projekteringsprocess. Utse en energisamordnare som skall säkerställa att formulerade energikravoch mål hanteras optimalt för att guida utformningen av byggnaden mot eneffektiv och låg energiförbrukning. Använda en modellbaserad projekteringsprocess för utformning, simuleringoch analys av konceptlösningar gentemot energirelaterade aspekter. Energianalyser som görs i tidigt skede används för att jämföra olikaalternativa utformningar. När detaljeringsnivån ökar bör man användadynamiska verktyg och för att beräkna energiförbrukning och inneklimat pårumsnivå. Man bör tidigt inkludera utformning av t ex ventilation ocheventuella maskinrum då de kan ha stor inverkan på energiförbrukningen. Man utför prestandaanalyser av energi och inneklimat innan man fryserdesign av klimatskärm och VVS så att resultatet kan guida konstruktörer ochinstallatörer i den slutliga utformningen av systemhandlingarna. Man i driftfasen utför en mer automatisk och kontinuerlig jämförelse mellansimulerad och verklig energiförbrukning för att bekräfta att byggnadenuppfyller initiala krav samt för att inhämta data och erfarenheter för vidareoptimering eller andra framtida projektFörändring sker i och med att beställaren möjliggör en miljö som initierar ochstödjer en hög grad av samverkan och integration mellan inblandade aktörer, därtyngden på beslutsfattandet flyttas till ett tidigare skede, där rätt kompetenserkan komma in vid rätt tillfälle och där fokus är på slutprodukten och desslivscykel och inte på avskilda åtagandenGodkänd; 2011; Bibliografisk uppgift: CERBOF69, SBUF 12369; 20121002 (jutsch