Organisering av innovationssystem och innovativa processer : ett avstamp inför interaktiv genusforskning med civilsamhället som position

Denna rapport är ett avstamp inför den forskning som jag avser bedriva inom ramen för min doktorandtjänst vid Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för arbetsvetenskap. Målet är att jag mot slutet av 2009 ska ha producerat en doktorsavhandling som analyserar hur kön/genus görs, ordnas och värderas inom Sveriges innovationspolitik (som utgör en del av den regionala utvecklingspolitiken), och hur denna politik förhåller sig till den organisering av innovationssystem och innovativa processer som drivs av fyra nätverk av kvinnor i Norrbotten, Västerbotten, Västmanland och Södermanland. Syftet med rapporten är att visa hur jag bär med mig en särskild förförståelse, kombinerat med vissa specifika förväntningar och intressen, som påverkar hur jag lägger upp min forskning. Att öppet redovisa sina ingångar ses inom feministisk kvalitativ forskning som en förutsättning för att kunna nå fram till tillförlitliga resultat. Med detta ideal i sikte visar jag att min bakgrund medför att jag i min forskning särskilt intresserar mig för hur organisering av innovationssystem och innovativa processer bedrivs inom civilsamhället via Resurscentra för kvinnor. Med avstamp i en beskrivning av den kunskapsutveckling som kom till stånd inom Emma Resurscentrum - ett lokalt resurscentrum för kvinnor i Vilhelmina - under åren 2002-2005 presenterar jag några tankar inför min nuvarande forskning inom Lyftet. Jag har valt att lägga upp min forskningsprocess utifrån de ideal som samlas under beteckningen "interaktiv forskning". Detta angreppssätt kännetecknas av en kombination av forskning och utvecklingsarbete, där idealet är att kunskapsbildning sker interaktivt och jämlikt mellan forskare och övriga deltagare, vilket borgar för att de resultat som framkommer verkligen är användbara för de aktiva. Samtidigt skapas tillförlitliga forskningsresultat tack vare den ständiga återkopplingen till empirin. Jag ringar in min position till området "civilsamhället". Gemensamt för civilsamhällets organisationer och nätverk är att de alla syftar till att förverkliga en eller flera idéer. Min position i civilsamhället ger mig möjligheter att lyfta fram hur Sveriges innovationspolitik överensstämmer med och/eller avviker från den organisering av innovationssystem och innovativa processer som drivs på civilsamhällets arena. Detta är en relevant pusselbit för att förstå hur regional utveckling kommer till stånd. "Resurscentra för kvinnor" utgör en del av civilsamhället. I rapporten beskrivs hur olika resurscentra uppvisar skilda sätt att organisera sig och hur detta påverkar deras anknytning till civilsamhället. Rapporten berör även hur resurscentras framväxt har att göra med deras roll i politiken för regional utveckling. Som många andra lokala resurscentrum för kvinnor bildades Emma Resurscentrum i början av 90-talet då regeringen tillkännagav sin satsning på bildandet av sådana centra. 1995 omorganiserades Emma Resurscentrum till en ideell förening, och har sedan dess behållit den organisationsformen. Därmed kan Emma Resurscentrum numera anses vara helt inlemmat i civilsamhället. Under perioden hösten 2002 - våren 2005 drev Emma Resurscentrum projekten "Klusterbygge ur ett jämställdhetsperspektiv" och "Jämställdhet som drivkraft i kluster", med mig som projektledare. Under projektens gång ställdes vi inför en rad vägskäl, där det blev nödvändigt att välja riktning både vad gäller utvecklingen av teori och av empiri på området. I rapporten beskriver jag några av dessa vägval mer ingående. De vägval som jag valt att lägga fokus berör tre olika områden. För det första anser jag att valet av teori är relevant - det vill säga vilken befintlig forskning som vi ansåg oss ha nytta av i analysen av politiken för utveckling av innovationssystem och kluster. Till detta kommer den forskning som vi själva valde att initiera under projektens gång. För det andra vill jag belysa de studieobjekt som vi valde att basera våra analyser på. För det tredje tar jag upp de målgrupper som vi riktade resultaten av våra analyser till. Utöver detta presenteras den modell för genusanalys och aktivt jämställdhetsarbete i 'innovationssystem' och 'kluster' som utarbetades av Emma Resurscentrum inom ramen för projekten. Modellen består av tre cirklar organiserade som en piltavla med rubrikerna: Fokus (innersta cirkeln), Exkludering/inkludering (mellersta cirkeln), produktutveckling (yttersta cirkeln). Som ett led i min interaktiva forskningsansats vill jag ta till vara på Emma Resurscentrums cirkelmodell. Jag hoppas att modellen kan fungera dels som en metod och en teori för genusforskning om organisering av innovationssystem och innovativa processer, dels som ett verktyg för aktivt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i Lyftets projektplan. Detta kräver dock en viss utveckling av modellen så som den ser ut i Emma Resurscentrums version. I rapporten för jag ett resonemang kring hur en sådan utveckling skulle kunna se ut.Godkänd; 2006; 20070322 (kirhon