Skolvardagens genusdramaturgi : en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring

The aim of the present study is to describe and analyse how pupils in 5th grade are doing femininities and masculinities in everyday school life. A particular focus is placed on how terms such as hora [‘whore'] and kärring [‘hag'] are used but also to some extent on how girls construct femininities in relation to one another through other linguistic and bodily actions. One theoretical point of departure of the study is the social constructionist perspective, in which gender is seen as something humans are doing and that individuals are active agents in this process. Raewyn Connell's theoretical framework is used. Connell argues that schools are both an institutional agent contributing to creating gender and an arena where young people stage, reinforce or renegotiate femininity and masculinity. One important point of departure of the theory is that there exist multiple femininities and masculinities that are constructed both within and between the genders in a hierarchical order. At the local level this can be studied through different kind of gender relations, which creates prevailing gender regimes. Connell thinks that these gender regimes most often vary and have different forms at the local level for example in different schools, but that they both tally with and deviate from society's overarching gender order. The empirical material of the thesis is based on an ethnographic method where field notes and participant observation were used as data collection method in three classes in the fifth form in three different schools in a medium-sized Swedish municipality. The pupils were 11-12 years old. The three schools are located in different housing areas in the centre of the municipality. One school is in a housing area that is inhabited by working-class families to a great extent and the other two schools are situated in middle-class areas.The principal result of the study shows that gender, femininities and masculinities are doing continuously in everyday school life. The place, the peer group and the activity are of great importance for how terms as "whore" and "hag" are used. In this process power and hierarchy are central components both between and within the genders. Unlike Connell, who thinks that gender regimes most often vary locally, this study shows similarities rather than differences among the three schools.Syftet med studien är att beskriva och analysera hur femininiteter och maskuliniteter görs i skolvardagen. Ett särskilt fokus riktas mot hur benämningar som hora och kärring används men även till viss del hur flickor genom andra språkliga och kroppsliga handlingar gör femininiteter i relation till varandra. En teoretisk utgångspunkt för studien är det social konstruktionistiska perspektivet där kön ses som någonting som görs och där individer är aktiva agenter i denna process. Raewyn Connells teoretiska ramverk har använts. Connell argumenterar där för att skolan är både en institutionell agent som bidrar till att skapa genus och som en arena där unga iscensätter, förstärker eller omförhandlar femininitet och maskulinitet. En viktig utgångspunkt i teorin är att det existerar multipla femininiteter och maskuliniteter som konstrueras både inom och mellan könen i en hierarkisk ordning. På lokal nivå kan detta studeras i form av genusregimer. Connell menar att dessa genusregimer oftast varierar och ser olika ut på lokal nivå mellan till exempel olika skolor, men kan både överensstämma med och avvika från samhällets övergripande genusordning.Det empiriska materialet som avhandlingen bygger på baseras på en etnografisk metod där fältanteckningar och deltagande observation använts som datainsamlingsmetod i tre år fem klasser på tre olika skolor i en medelstor svensk kommun. Åldern på eleverna var mellan 11-12 år. De tre skolorna ligger i skilda bostadsområden inom tätorten. En skola ligger i ett bostadsområde som i hög utsträckning bebos av arbetarfamiljer och de två andra skolorna ligger i medelklassområden. Studiens huvudsakliga resultat visar att kön, femininiteter och maskuliniteter kontinuerligt görs i skolvardagen. Platsen, kamratgruppen och aktiviteten har stor betydelse för hur benämningarna används. I denna process är makt och hierarki centrala komponenter både mellan som inom könen. Till skillnad från Connell, som menar att genusregimer oftast varierar lokalt, visar den här studien likheter snarare än skillnader mellan de tre skolorna.Godkänd; 2009; 20090120 (anoq); DISPUTATION Fredag den 20 februari 2009, kl. 13.00. Plats: D2214 Ämnesområde: Pedagogik Opponent: Docent Gun-Marie Frånberg, Umeå universitet Ordförande: Professor Vappu Sunnari, LTU