Towards a BIM-enabled Facility Management : Promises, Obstacles and Requirements

A substantial share of the organisations’ annual costs is associated with their facilities. A fundamental shift from a reactive facility management (FM) practice to a strategically orchestrated FM profession is thus a prerequisite for increased resource efficiency. One of the requirements for a coordinated facility management practice is information logistics. Building Information Modelling (BIM) is one of the most prominent initiatives frequently addressed by scholars and practitioners as a game-changer in construction industry in general and FM in particular. In order to fully reap the benefits of BIM in FM, however, further research is required. This study aims, therefore, to investigate the challenges against successful implementation and realizing the benefits of BIM in FM. The primary focus in this study is the FM phase; but the earlier upstream phases have also been studied due to their implications for a BIM-enabled FM. From a spatial-scale perspective, this study is mainly focused on buildings rather than other construction entities. The findings could benefit both academics and practitioners. Overall, a pragmatic research philosophy has been adopted and the main research strategy used here is case study. The current dissertation is composed of five papers. The focus of knowledge acquisition through papers alternately shifts between the applied and the theoretical. The primary theoretical grounds of the papers are the built environment management model (BEM2) (Ebinger and Madritsch, 2012) and BIM Framework (Succar, 2009). Further theories from the fields of design methodology and cognitive science have also been revisited. Paper 1 provides a theoretic basis for more focused studies on existing and desired processes in FM and their associated information transactions. In Paper 2, the current status of the building information management technologies used in FM is summarized; the prevailing issues are identified; and a number of technical solutions have been devised. Paper 3 shifts the focus back to the design phase and provides a knowledge base for developing further theoretical frameworks and conceptual models that support IT-implementation for formalized requirements management. Through Paper 4, it has been investigated how beneficial contemporary design-intent BIM deliverables could be to FM and what should be improved. The focus of Paper 5 again shifts back to the FM phase. Here, a methodology has been presented for measuring the benefits of BIM in FM using a proposed benefits realization assessment framework. Obtaining the full range of the benefits of BIM in FM, however, requires radical organizational changes and introducing new roles. Further research is needed for defining new business models that underpin and motivate such extensive organizational and procedural changes. More research should also be undertaken for enhancing data interoperability among different actors as well as among IT platforms used at different spatial scales namely BIM and GIS applications.En betydande del av organisationernas årliga kostnader utgörs av kostnader för fastigheter. Ett grund­läggande skifte från reaktiv fastighetsförvaltning (FM) till strategiskt orkestrerad FM-profession behövs således för att öka resurseffektivitet i branschen. En insiktsfull fastighetsförvaltning kräver, i sin tur, en välstrukturerad informationslogistik. Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är ett av de mest framträdande initiativen i området. BIM anses som en spelväxlare i byggbranschen som helhet samt FM i synerhet. Ytterligare forskning krävs dock för att kunna nyttja BIM i FM fullt ut. Denna studie syftar därför till att undersöka hinder för implementering och förverkligande av nyttor av BIM i FM. Det främsta fokuset i denna studie ligger på FM-skedet; men de initiala planerings- och projekteringsskedena har också studerats på grund av deras konsekvenser för en BIM-baserad FM. Ur ett rumsligt perspektiv är denna studie främst inriktad på byggnader snarare än andra typer av anläggningar. Resultaten kan gynna både akademi och näringslivet. En pragmatisk forskningsfilosofi har antagits i denna studie och den främsta implementerade forskningsstrategin är fallstudie. Denna avhandling består av fem papers. Papers angrepssätt skiftar fram och tillbaka mellan det tillämpade och det teoretiska. De främsta teoretiska grunderna av denna studie är the built environment management model (BEM2) (Ebinger and Madritsch, 2012) och BIM Framework (Succar, 2009). Ytterligare teorier från designmetodik och kognitionsvetenskap har också tagits hänsyn till. Paper 1 ger en teoretisk grund för framtida studier inom befintliga och önskade processer i FM och deras tillhörande informationstransaktioner. I Paper 2 redovisas nuläget för byggnadsinformationshan­teringsteknologier som används i FM, vanliga problem samt ett antal tekniska lösningar från näringslivet. Paper 3 skiftar fokuset tillbaka till projekteringsskedet. Denna studie ger en kunskapsbas för att utveckla ytterligare teoretiska ramar och konceptuella modeller som stöder IT-implementering för formaliserad kravhantering. Paper 4 undersöker hur fördelaktiga de nutida BIM-leveranserna är för FM och vad som kan förbättras. Fokuset i Paper 5 växlar återigen till FM. I detta paper presenteras en metod för att utvärdera vinsten med att implementera BIM i FM med hjälp av ett föreslaget konceptuellt ramverk. Att nyttja BIM i FM fullt ut kräver dock radikala organisatoriska förändringar och införande av nya roller. Ytterligare forskning behövs för att uppföra nya affärsmodeller som underbygger och motiverar sådana förändringar. Mer forskning behövs även för att öka datainteroperabilitet mellan olika aktörer samt mellan IT-plattformer som används för olika rumsliga nivåer nämligen BIM- och GIS-applikationer.QC 20190412