En allmänning i det offentligas tjänst? : En resa i Allmänna arvsfondens spår

Detta är en utvärdering med det övergripande syftet att beskriva och analysera den omfattande portfölj av projekt som har beviljats medel ur Allmänna arvsfonden. I huvudsak har vi utgått ifrån en analys av ett stort antal tidigare genomförda utvärderingar och ett av våra delsyften har varit att teckna portföljens karaktär. Vidare försöker vi fånga in och bättre förstå den typ av nytta som denna omfattande verksamhet kan sägas ha genererat. Det kan handla om en nytta som uppstår i samhället som helhet, för de enskilda målgrupperna eller för de idéburna organisationer ur det civila samhället som är verksamma inom de prioriterade områdena. Vi lägger i analysen särskilt fokus på den nytta som uppstår utifrån dimensionen nyskapande. Vi har slutligen, enligt vårt uppdrag från Arvsfondsdelegationen, haft ambitionen att särskilt identifiera projektverksamhetens betydelse för det civila samhället och dess organisationer. Som ram för vår utvärdering har vi valt att betrakta och förstå verksamheten vid Arvsfonden som all den verksamhet som bedrivs i dessa projekt. Det handlar om projekt som utvecklats och genomförts vid tusentals ideella föreningar, stiftelser och andra typer av organisationer runt om i Sverige med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden. Detta är sammantaget en mycket omfattande verksamhet som under flera decennier har bedrivits av – och berört – många tusentals människor på i princip alla orter i landet. Totalt har vi analyserat 43 tidigare utvärderingar av sammanlagt cirka 2 000 projekt, som har finansierats av Allmänna arvsfonden och genomfördes under perioden 1994–2015. Med detta metaperspektiv framträder mönster i analysen på ett annat sätt än vid utvärdering av enskilda projekt. Vi har utöver detta material använt oss av Arvsfondens egna verksamhetsberättelser (2004–2016) samt ett antal statliga utredningar (SOU), lagtexter med flera dokument som underlag för att kontextualisera vår utvärdering. I vår analys blir det tydligt att verksamheten inte längre hålls samman av ett lika entydigt paket av normer och praktiker som tidigare, vare sig för Arvsfondsprojektens innehåll eller förståelsen av deras nytta. Vidare har synen på målgrupperna och deras relation till det sociala medborgarskapet utvecklats, samtidigt som dessa grupper inte är lika entydigt bestämda. Därtill är det tydligt att verksamheten också har utvecklats när det gäller betydelsen av och rollen för det organisationsliv som verksamheten i huvudsak utgår ifrån