Svensk konsumtion av sjömat

Den här rapporten visar att det är möjligt att få fram tillförlitlig statistik över svensk sjömatskonsumtion för alla arter utom sill och skarpsill på en detaljgrad som tidigare saknats, trots de dataluckor som finns.Sjömatskonsumtionen i Sverige beräknas ligga på 25 kg per capita hel sjömat, vilket motsvarar 12,5 kg ätlig sjömat eller knappt två portioner i veckan. Vi äter mindre sjömat än för fem år sedan.Upp mot 80 olika sjömatsarter finns på den svenska marknaden, men de tio vanligaste står för 80 procent av konsumtionen. Mest äter svenskar av lax, sill, torsk och räkor.Knappt 30 procent av det som äts kommer från den inhemska produktionen av sjömat från yrkes- och fritidsfiske, samt odling. Den inhemska produktionen kan ses som Sveriges teoretiska självförsörjningsgrad av sjömat. Drygt 70 procent importeras alltså och då främst med Norge, Danmark och Kina som avsändarland. Från den svenska produktionen är det främst sill, skarpsill, regnbåge och den fisk som rapporteras under koden ”Fryst fisk i.a.n.” i tulltaxan, som exporteras. Figuren nedan visar fördelningen mellan import och inhemsk produktion.Siffran på sillkonsumtion är mycket osäker på grund av att den officiella statistiken håller låg kvalitet. Sill är den volymmässigt och ekonomiskt viktigaste arten i svenskt fiske och den är viktig för svensk konsumtion. Det är därmed anmärkningsvärt att data kring fisket och handeln är så bristfällig.Det är genomförbart att ta fram statistiken på årlig basis för att följa trenden för sjömatskonsumtion över tid, både totalt och utvecklingen av enskilda arter. Metoden som utvecklats här förenklar detta avsevärt, men det krävs fortfarande en del manuell justering och bearbetning av befintliga dataset, samt kunskap om branschen.Arbetet med att ta fram information om svensk konsumtion av sjömat har gjorts på uppdrag av Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk, i samarbete med Jordbruksverket samt forskningsprojektet SEAWIN som leds av Kungliga Vetenskapsakademien/Stockholm Resilience Center, finansierat av Formas.Även representanter från Havs- och Vattenmyndigheten samt Fiskbranschens Riksförbund har bidragit till arbetet.