Språkstörning utifrån ett lärarperspektiv : Att vilja vara som andra.

I denna studie undersöks lärares erfarenheter och kunskaper om att möta och undervisa elever med språkstörning i grundskolan. Frågeställningarna som behandlas i studien är vilka olika anpassningar och stödåtgärder används för att främja den språkliga utvecklingen hos elever enligt lärarna? Vilka erfarenheter och kunskaper inom området språkstörning kan urskiljas utifrån lärarnas egna utsagor? Hur uppfattar lärarna elever i språkliga och sociala sammanhang? Studien är en kvalitativ undersökning som inspirerats av fenomenografin och består av halvstrukturerade intervjuer med tolv lärare som undervisar i grundskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och sociala sammanhang. Resultatet visar på att svårigheterna hos elever med språkstörning som yttrar sig i undervisningssituationen ligger främst i att uttrycka sig språkligt, samt att förstå och tolka språk. Anpassningar och stödåtgärder som används för att främja den språkliga utvecklingen hos elever med språkstörning visade resultatet att detta sker på två olika nivåer. Den ena delen handlar om extra anpassningar på individnivå och den andra delen handlar om att organisera en tillgänglig lärmiljö på gruppnivå. Studien pekar också på att lärare har erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning men delvis saknar kunskaper inom området. På frågeställningen om elevers sociala samspel visar resultatet på att elever med språkstörning har svårt att tolka sociala koder vilket innebär att den vuxnes roll blir mycket betydelsefull för eleven. Resultatet visar också på att elever med språkstörning har svårigheter med kamratrelationer då de ofta missförstås eller missförstår vilket kan påverka elevens självkänsla. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att diagnosen språkstörning är komplex då svårigheterna påverkas av kontextuella faktorer och individuella behov. Nyckelord Språkstörning, pragmatik, språkutveckling, undervisningsmetoder, sociokulturellt perspektiv, socialt samspel