Young athletes' (well)being : A quantitative study of National sports students’ mental illness

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p<0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys? Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p<0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups. Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health