Vad krävs för att en gipsrobot ska ta klivet in på dagens byggarbetsplatser?

Det sker hela tiden en utveckling i byggsektorn, framförallt då allt mer byggs i fabrik och automatiseras. Den platsbyggda marknaden har fortfarande stor utvecklingspotential och det ligger en stor utmaning i att automatisera då inget bygge är det andra likt. Industrirobotar började användas i Sverige i slutet på 1960-talet och användes då i massproduktion. Då var robotarna dyra och svåra att ställa om men utvecklades sedan till att bli lättare och snabbare. I Sverige är de första självgående robotarna på väg ut på marknaden där framförallt en robot för montage av gipsskivor är under framtagning. Affärsmodellen hos företaget Build-r grundar sig i att sälja in roboten som entreprenad och utnyttja fler av dygnets timmar genom att låta den arbeta fler skift. I det här arbetet studeras hur gipsroboten kan bidra till en mer effektiv process samt underlätta arbetsmiljön vid lättväggsmontage. För att undersöka detta har tio intervjuer utförts och platsbesök har gjorts på såväl byggarbetsplats som i robotlabb. De intervjuade har befattningarna platschef, projektchef, snickare och robotutvecklare. Intervjuerna har utförts i temat effektivitet med fokus på tid och kvalitet, arbetsmiljö, inställning till robotik samt införande av flerskift. En litteraturstudie ligger till grund för arbetet och den konstruerade intervjuguiden har varit grund till intervjuerna. I litteraturstudien kan läsas om begreppet effektivitet, arbetsmiljö, robotik, robotar i byggbranschen samt förutsättningar på dagens byggarbetsplatser. Ur litteraturstudien har valts att analysera bland annat effektivitetsbegreppen inre- och yttre effektivitet samt funktion- och processrelaterad effektivitet. Resultatet av intervjuerna visar att såväl platschefer, projektchef, snickare och robotutvecklare arbetar med begreppet effektivitet. Kvalitetssäkringen på dagens byggarbetsplatser sker i form av egenkontroller som snickare fyller i efter avslutat moment, men kan i framtiden komma att utföras automatiskt i roboten. Införandet av flerskift är av stor betydelse för att roboten ska ta klivet in på byggarbetsplatserna men kan vara svårt att applicera på alla byggen då arbetsledning måste vara på plats på bygget i det fallet. Lyft av gipsskivor är ett arbetsmiljömässigt tungt arbetsmoment som bland annat kan leda till skador i axlar. Efter genomförd litteraturstudie, genomförda intervjuer samt platsbesök framkommer att roboten kan ta klivet in på arbetsplatserna och framförallt underlätta arbetsmiljön genom att lyfta och skruva skivorna. Kan gipsrobot utvecklas och fungera problemfritt, samtidigt som projekteringen utvecklas och flerskift blir införbart, kommer en robot kunna bidra till ökad effektivitet. Roboten måste utvecklas i den riktning som förväntas och samtidigt måste en helhet och ett samarbete finnas över hela processen. Därför är ett förslag på fortsatta studier att undersöka vad som krävs för att konsulterna ska börja projektera robotanpassat