Socialtjänstlagen : Ett skyddsnät - men är det rättssäkert för våra äldre?

Uppsatsen har behandlat ifall rättssäkerhet kan upprätthållas i förhållande till äldre personer som ansöker om bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Med en klassisk juridisk metod klargörs vad som utgör skälig levnadsnivå, ett begrepp som har stor betydelse när den enskilde gör en biståndsansökan. I vårt samhälle har det alltid funnits, och kommer alltid att finnas personer som behöver stöd och hjälp för att klara av sin dagliga livsföring. Socialtjänsten fungerar som ett yttersta skyddsnät och vid varje ansökan ska en individuell bedömning företas. Vid bedömningen ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vi lever i ett land där kommuner till viss del själva får avgöra hur deras verksamhet ska utformas. Det har visat sig att enskilda i många fall begränsas att ansöka om insatser som går ”utöver” kommunernas egna riktlinjer. När den enskilde anpassar sig till det utbud som finns och när önskningar inte dokumenteras sätts rättssäkerheten ur spel. Utan avslag eller delavslag undanröjs möjligheten till domstolsprövning och chansen att skapa ny praxis. Utan domstolsprövning förlorar vi ett tillfälle att utvidga vad som kan komma att inrymmas i begreppet skälig levnadsnivå