Nyckeltal för driftsäkerhet inom järnvägstransport

Driftsäkra järnvägar och tåg är avgörande för konkurrenskraftig och ökande andel järnvägstranport. För uppföljning av driftsäkerhet använder infrastrukturförvaltare (Trafikverket), tågoperatörer och entreprenörer olika indikatorer, så som merförsening och antal funktionsfel. Indikatorerna mäter olika aspekter och kan illustreras mer eller mindre intuitivt och tilltalande. Metod för definiering och införsel av indikatorer skiljer sig mellan organisationer. En enkel och vanlig metod är diskussion och beslut inom en sammanträdande grupp. En mer objektiv metod är att följa uppsatta riktlinjer för definiering och utvärdering av indikatorer. Dock är det få allmängiltiga metoder tillgängliga för att definiera indikatorer. Utifrån behov inom järnvägstransport och avsaknaden av metoder för definiering och utvärdering av indikatorer, avses i denna studie en sådan allmänt tillämplig metod presenteras och appliceras inom järnvägstransport. Applicering innebär att i detalj dokumentera två indikatorer som kan användas som branschgemensamma nyckeltal inom järnvägstransport. Två indikatorer definierades och utvärderade i denna studie avseende möjlighet att tillämpa dessa som branschgemensamma indikatorer inom järnvägstransport. Val av indikatorer utgick från litteraturstudie av i Sverige gällande standarder avseende driftsäkerhet. Definiering och utvärdering av valda indikatorer utgick från mall av Neely (2002) bestående av 46 frågor. De definierade och utvärderade indikatorerna är tillgänglighet och feleffektmatris. Definiering och utvärdering av de två indikatorerna, med utgång från givna 46 frågor, tog i denna rapport fyra arbetsdagar (16 timmar/nyckeltal). Detta ger en fingervisning på arbetsinsatsen som krävs för en organisation som vill införa föreslagen metod för att definiera indikatorer. Förutsatt att data och ett underhållssystem finns tillgängligt, består kostnaderna vid implementering och drift i stora drag av: definiering och utvärdering; implementering av kod i underhållssystem; förbättringsarbete av indikatorer och kod; samt drift av kod i underhållssystem. Det kan därmed vara relevant att utföra en kostnad-nytta-analys avseende indikatorerna. En stor kostnad i sammanhanget är insamling av data. Dock ska denna kostnad eventuellt inte tillskrivas till indikatorerna, eftersom det troligtvis inte är acceptabelt att inte samla in data avseende antal fel, återställelsetider och merförseningar. Tre överväganden berörande indikatorn tillgänglighet som bör tas i beaktning är: möjlighet att bryta ner indikatorn för att komma närmare orsakerna till indikatorvärden; tidsrymd för beräkning; samt användande av median, medelvärde och registrerade återställningstider vid beräkning. Valen som görs vid en mjukvaruimplementering kan uppdateras efterhand med erfarenhet från tillämpning. En egenskap hos feleffektmatrisen, så som den är tillämpad i denna studie, är att den påverkas av tidtabeller och gångtidstillägg. Tillgänglighet påverkas inte av tidtabeller och gångtidstillägg, men kan istället inte fånga upp skillnaden mellan få långa fel och många korta fel, så som feleffektmatrisen gör. I detta avseende kompletterar tillgänglighet och feleffektmatris varandra