Bankers utlåning till mikroföretag : En kvalitativ studie om hur handläggare bearbetar och bedömer mjuk information

Banker hävdar att användandet av mjuk information är av stor betydelse vid kreditbedömning av företag som präglas av opacitet. Emellertid, till skillnad från hård information, ålägger banker ej konkreta riktlinjer för vilken mjuk information som handläggare förväntas samla in och rapportera samt hur bearbetningen av den bör ske. Syftet med studien är därför att undersöka vilken mjuk information handläggare lägger vikt på vid kreditbedömning samt jämföra hur det skiljer sig mellan individuella handläggare. Vidare ämnar vi att analysera hur individuella handläggare kognitivt bearbetar den tvetydiga mjuka informationen för att göra den begriplig och användbar. Vi provar följande faktorer som må påverka handläggarens tillvägagångssätt: erfarenhet och kunskap, lånesituationers osäkerhetsgrad, samt tidsfaktor. Studien präglas av en kvalitativ forskningsstrategi där datainsamling skett via semistrukturerade intervjuer med sju handläggare som besitter olika nivåer av expertis inom kommersiell utlåning. Med hjälp av den kritiska incident-tekniken analyserar vi hur handläggare bär sig åt för att bearbeta och bedöma mjuk information i verkliga lånesituationer där hård information är bristfällig eller obefintlig. I kontrast till detta undersöker vi även hur handläggare uppfattar att de bär sig åt i generella lånesituationer där osäkerheten är väsentligt lägre. Resultatet visar att det råder tydliga skillnader i hur stor vikt olika handläggare lägger på olika mjuka informationssignaler vid kreditbedömning av mikroföretag. Vidare kan även sägas att särskild mjuk information kopplat till företagsledarens professionella bakgrund, affärsplanen/idé samt branschen betraktas vara av störst betydelse. Signaler som marknadsföring och attityd gentemot tillväxt anses enligt deltagarna främst ha en mindre till ingen betydelse. Övriga signaler som identifierats präglas istället av skilda åsikter bland handläggarna. Härnäst finner vi att tillvägagångssättet för att bearbeta olika typer av mjuk information varierar bland handläggare. Resultatet indikerar att erfarna handläggare anstränger sig mer för att samla in och överväga den mjuka informationen om företagsledaren men är dock samtidigt mer benägna att gå på intuition vid bedömning av branschen som företaget verkar inom, vilket står i kontrast till de oerfarna handläggarna. Mindre ansträngning hos oerfarna handläggarna att bearbeta mjuk information om företagsledaren tycks vara kopplat till begränsningarna med att urskilja samt tolka relevanta informationssignaler. Vidare indikerar studiens resultat att handläggare påverkas av den upplevda osäkerheten kopplat till lånesituationer och att ansträngningen till att uppmärksamma sig på och reflektera kring mjuk information förändras i takt med osäkerhetsgraden. Slutligen framstår det som att individuella handläggare utgår från olika kognitiva stilar där det tillämpas en kombination av analytiska och intuitiva metoder för att bearbeta mjuk information, snarare än att strikt förlita sig på ett av tillvägagångssätten.Banks make the claim that the use of soft information is important in the credit assessment of opaque businesses. However, unlike hard information, precise guidelines on what soft information loan officers are expected to collect and report, and how it should be processed are not imposed by banks. Therefore, the purpose of this study is to explore what soft information loan officers consider to be of importance in the credit assessment and then to compare how it differs individually between loan officers. Further, we analyze how individual loan officers process soft information to make it sensible and usable. We examine the following factors likely to affect the approach of the loan officer: experience and knowledge, uncertainty associated with the case, and factors of time. The study is characterized by a qualitative research strategy. Semi-structured interviews including seven loan officers with different levels of expertise in commercial lending were conducted. Using the critical incident technique, we investigate how loan officers perceive their information processing and evaluation of soft information in real lending situations where hard information is insufficient or non-existent. In contrast, we also investigate how loan officers process soft information and evaluate cases that are perceived as less uncertain or more general in nature. The results show that obvious differences are present between individual loan officers and the emphasis that is being put on various soft information signals. However, soft information related to the business owner´s professional background, the presented business plan/idea, and the industry which the business operates in, seems to be of greater importance. Signals in the likes of how a business markets itself and attitude towards growing the business, are mostly of lesser to no importance. Other signals that were identified varied greatly in importance across our sample of loan officers. Next, we find that individual loan officers differ in how they go about processing different types of soft information. The results indicate that more experienced loan officers exert a greater effort in collecting and reflecting on soft information about the business owner, but are also more inclined towards processing and evaluating information about the industry in an intuitive matter, which in our case differs from inexperienced loan officers. Lower effort from inexperienced loan officers to process soft information about the business owner seems to be linked to the constraints of distinguishing and interpreting relevant soft information signals. Further, the results indicate that loan officers’ effort to be attentive towards soft information is affected by the level of uncertainty the loan officer experiences with a case. Finally, it appears as though individual loan officers assume different cognitive styles in which a combination of both analytic and intuitive methods are used in order to process soft information, rather than strictly relying on one approach.