Biblioteket bortom böckerna: Representationen av minoritetsspråk och modersmål i Göteborgs stadsbiblioteks språkliga landskap

Den svenska bibliotekslagen säger att bibliotek skall vara tillgängliga, anpassas efter brukarnas behov och att bibliotek skall prioritera de nationella minoriteterna och de med annat modersmål än svenska. Bibliotekslagen, tillsammans med språklagen, stödjer således flerspråkighet och mångfald. Om dessa lagar realiseras i praktiken är intressant att studera. Är biblioteken tillgängliga för besökarna? Synliggörs olika språk på biblioteket? Föreliggande uppsats tar sitt avstamp i ett perspektiv med fokus på språkliga landskap, på hur språk synliggörs eller osynliggörs, tillgängliggörs eller görs otillgängligt i bibliotekets fysiska rum. Vilka språk som får utrymme, och hur de får det, jämförs med lagarna och förordningar rörande minoritetsspråk och modersmål för att se hur regelverket efterföljs. I uppsatsen har Göteborgs stadsbibliotek studerats. På stadsbiblioteket återfinns olika användningar av språk och utifrån innehåll, material och lokalisering har bibliotekets textmaterial delats in i 13 genrer. Samtliga genrer domineras av svenska och den variation av andra språk som förekommer är begränsad. Generellt har svenskan, och till viss del engelskan, en särställning och ett högt värde och synlighet. Minoritetsspråken blir osynliga tillsammans med flertalet modersmål vilkas osynlighet leder till en mer begränsad tillgänglighet. Bibliotekets språkliga landskap bidrar härigenom till att osynliggöra och göra otillgängligt flera språk som enligt bibliotekslagen borde lyftas. Den diskurs av tillgänglighet, mångfald och olika språks vikt som förmedlas i lagtexterna stämmer således inte överens med det språkliga landskapet i stort som ger uttryck för en annan diskurs som snarare kan hänföras till en enspråkig nationalistisk myndighetsdiskurs. Det finns en diskrepans mellan lagtexter och praktik