Blockkedjeteknik och kryptovalutor –En explorativ studie av implementeringen i Sverige

Bakgrund och problemformulering: Blockkedjeteknik och kryptovalutor är ett relativt nytt begrepp. När detta tas in i organisationerna och deras redovisning på olika sätt så krävs det ny forskning och en fördjupad kunskap inom området, både för investerare och myndigheter. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för den allmänna uppfattningen av blockkedjeteknik och kryptovalutor i Sverige. Genom ett explorativt sätt tar vi reda på motiven, användningen och utbredningen av blockkedjeteknik och kryptovalutor hos organisationerna. Avgränsningar: Studien avgränsas till listade svenska bolag samt intressanta aktörer som verkar inom blockkedjeteknikens och kryptovalutornas område. Teoretisk referensram: Studien analyseras utifrån den effektiva marknadshypotesen (EMH), informationsasymmetri, agentteorin, Freemans intressentteori, transaktionskostnadsteorin, teknologiacceptansmodellen (TAM), samt hypecykel-teorin. Metod: Studien utförs utifrån en deskriptiv analys genom intervjuer utifrån en kvalitativ tillämpning. Studien har även kvantitativa inslag i form av en enkätundersökning. Empiri: Det empiriska materialet omfattar 23 intervjuer samt 458 enkätsvar. Av intervjuerna framgår det vilka motiv och användningsområden som ligger till grund för blockkedjetekniken och kryptovalutornas implementering i organisationerna. Enkätsvaren visar att utbredningen av blockkedjeteknik och kryptovalutor är begränsad i organisationerna. Analys och slutsatser: Studien mynnar ut i att implementeringen inte är utbredd och att när nyttan vägs mot tekniken och kostnaden, dras slutsatsen att organisationer befinner sig i ett för tidigt stadie i samband med implementeringen. Ur ett transaktionskostnadsperspektiv så dras slutsatsen att transaktionskostnader snarare kommer minska på lång sikt, men troligen inte på kort sikt