Effekten av olika preventiva insatser vid kardiovaskulära sjukdomar : En litteraturstudie

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel. Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar.Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing