Picnic play and pegboards : A study on six preschool teachers' perceptions of children's play in relation to the preschool's physical environment

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om förskollärarens användande av den fria leken i relation till förskolans fysiska miljö och barns lärande och utvecklingsprocesser. Detta område anser jag är av stor vikt att studera för att se förskollärarprofessionens bidragande faktor i den fria leken och den fysiska miljön på förskolan. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare vid skilda avdelningar på fyra olika kommunala förskolor men i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna till stor del använder sig utav observationer av barnen i den fria leken för att se hur leken fungerar i interaktion med den fysiska miljön, och hur barnen samspelar med varandra. Samt att de sedan förändrar den fysiska miljön på förskolan när leken behöver utvecklas och få ett uppsving. Det har även visat sig i intervjuerna att förskollärarna diskuterar den fria leken tillsammans med kollegor om hur den fysiska miljön skall förändras för att utveckla den fria leken. De yngsta barnens fria lek och undersökningsprocesser kommer mer sällan till ytan då de äldre mer verbala får mer inflytande via konversationer och intervjuer. Det resulterar i att färre diskussioner bland förskollärarna sker kring de yngsta barnens fria lek och utforskningsprocesser och dess inverkan till att förändra miljön och tillföra inspirerande lekmaterial. Men att de som ser barnen som kompetenta i sina utforskningar av den fysiska miljön oftare ser till att utforma meningsfulla aktiviteter och stimulerande miljöer för de yngsta barnen. Alla förskollärare i studien är överens om att en central del i arbetet med barnen vid alla aktiviteter på förskolan, är att se och lyssna in barnens behov och intressen. Detta för att kunna utveckla meningsfulla aktiviteter och den fysiska miljön efter den aktuella barngruppens behov.The aim of the study is to contribute with increased knowledge and awareness of the preschool teacher's use of the free play in relation to the physical environment of the preschool and children's learning and development processes. This area I believe is of great importance to study to see the preschool teacher profession's contributing factor in the free play and the physical environment at the preschool. The method chosen was qualitative interviews with six preschool teachers at different departments at four different municipal pre-schools but in the same municipality. The result shows that preschool teachers to a great extent use observations of the children in the free play to see how the game works in interaction with the physical environment, and how the children interact with each other. And that they then change the physical environment at the preschool when the children’s playing needs to be developed and get a boost. It can also be seen in the interviews that preschool teachers discuss the free play together with colleagues about how the physical environment should be changed to develop the free play. The youngest children 's free play and exploration processes rarely come to the surface as the older more verbal children get more influence through conversations and interviews. As a result, fewer discussions among preschool teachers take place around the youngest children 's free play and exploration processes and its impact on changing the environment and adding inspirational play material. But those who see the children as competent in their exploration of the physical environment more often make sure to design meaningful activities and stimulating environments for the youngest children. All preschool teachers in the study agree that a central part of the work with the children at all activities at the preschool is to see and listen to the children's needs and interests. This in order to be able to develop meaningful activities and the physical environment according to the needs of the group of children in question