Teachers’ perspective of outdooreducation in school : A qualitative study of secondary teachers inphysical education

Purpose and questions: The purpose is to investigate how six teachers in the course physical education 1 at upper secondary school in Stockholm choose to pursue their outdoor education. The study intends to find out what influences teachers' choice of content in outdoor education. To answer this purpose, the following questions have been raised. 1. What content in outdoor education is being taught in the schools and is there something special that dominates? 2. How do the teachers’ views about school-based outdoor education influence the choice of content in the classroom? 3. Do teachers teach outdoor education in the school's vicinity? Method: To answer the study´s questions, qualitative interviews have been conducted with five male teachers and one female teacher in sports and health. We made a convenience selection where the teachers who wanted and could participate in our study were interviewed. During the interviews, questions were asked via an interview guide, which is based on the study´s purpose and questions. In order to gain a deeper understanding of the teachers´ thoughts and opinions on outdoor education, this study aims to follow the hermeneutic spiral as a model on the analysis method. Results and conclusions: The study´s results show that teachers see outdoor education as an activity based on doing something outdoors. Five of the teachers have a broad definition of outdoor education and they explain it as the exclusive outdoor life (the outdoor education that is based on a special place, often far away in the countryside and requires special qualities by the participants.) This results in that they don´t consider themselves having enough time to conduct this type of outdoor education. However, one teacher points out that exactly what you do doesn´t play such a big role and the main thing is that you are outdoors. Activities that consist of the subject content are mostly traditional sports such as orientation and ice-skating. All teachers except one meant that access to open nature is so limited that the content of outdoor education is affected. The study´s conclusion is that there are many different factors that affect how outdoor education is performed. One factor is that sports teachers themselves can influence very much only through their attitude to outdoor education and to the students. Other factors are the school´s conditions such as finance, equipment and school management. Despite the limitations, teachers conduct some form of outdoor education in the local area. They could therefore be able to easily apply a new manner of teaching, for example place-responsive pedagogy.Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur sex idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa 1 på gymnasiet i Stockholm, väljer att bedriva sin undervisning i friluftsliv. Studien avser att ta reda på vad som påverkar lärarnas val av innehåll i friluftslivsundervisningen. För att besvara syftet har vi tagit fram följande frågeställningar: 1. Vilket ämnesinnehåll i friluftsliv är det som bedrivs i skolorna och är det något särskilt som dominerar? 2. Hur påverkar lärarnas syn på skolbaserat friluftsliv valet av innehåll i undervisningen? 3. Bedriver lärarna friluftsliv i skolans närområde? Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det förts kvalitativa intervjuer med fem män och en kvinna som är lärare i idrott och hälsa. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval där de lärare som ville och kunde vara med i vår studie intervjuades. Vid intervjuerna ställdes frågor via en intervjuguide som utgick från studiens syfte och frågeställningar. För att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar och åsikter kring friluftsliv har den hermeneutiska spiralen använts som analysverktyg. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att lärarna ser friluftsliv som en aktivitet, och att man gör något ute i naturen. Fem av lärarna har en bred definition av friluftsliv och beskriver det som det exklusiva friluftslivet (det friluftsliv som utförs på en speciell plats, oftast långt ut på landsbygden och kräver speciella egenskaper från deltagarna.) Detta resulterar i att de inte anser sig ha tiden för att bedriva denna typ av friluftsliv i skolan. Dock är det en lärare som påpekar att det inte spelar så stor roll vad man gör, utan huvudsaken är att man är utomhus. Aktiviteter som ämnesinnehållet mestadels består av är traditionella idrotter som bland annat orientering och skridskoåkning. Alla lärare utom en menade att tillgängligheten till naturområden är så begränsad att innehållet i friluftsliv påverkas. Studiens slutsats är att det finns många olika faktorer som påverkar hur skolfriluftsliv bedrivs. En är att själva idrottsläraren kan påverka mycket bara genom sin inställning till skolfriluftsliv och eleverna. Andra faktorer är skolans förutsättningar så som ekonomi, material och skolledning. Trots begränsningarna bedriver lärarna någon form av friluftsliv i närområdet. Lärarna skulle därför kunna tillämpa nya undervisningssätt, så som platsresponsiv pedagogik