Structural Changes in Swedish Boreo-nemoral Forests : A Comparison Using Data from 1927 and 1983-2017

Humans have affected the Swedish forests for a long time, mainly through agriculture and forestry. Since the beginning of the 20th century, a lot of changes have taken place in forest policy, which have affected the structures of our forests, such as tree age, size and species distributions. By using information from different types of historical data, we can increase our understanding of the earlier structures of forests and how to manage them in the future. This study investigated changes in annual growth and changes in age, diameter, height and tree species distribution in the forests of Östergötland from year 1927 to the period 1983-2017, using data from the Swedish National Forest Inventory. Six tree species where used, Picea spp, Pinus spp, Quercus robur, Betula spp, Alnus spp and Populus tremula. There was an increase in the proportion of Picea spp, and a decrease in the proportion of Pinus spp since 1927. The proportion of deciduous trees also increased but not as much. Interestingly, the proportion of Betula spp had fallen since 1927, but the now larger proportion of young trees indicate that the proportion of Betula spp is increasing again. Q. robur, P. tremula, Picea spp and Pinus spp also had a larger proportion of younger trees in the more recent period. There was a significantly higher proportion of tall trees during the latter period for all tree species. For growth rate in width, the results varied among tree species. For Betula spp it had decreased and for Q. robur it had increased. For the coniferous trees there was hardly any difference between the periods. Overall, the results show that Östergötland's forests have been influenced by forestry and increased ungulate populations since the first inventory 1927 and that there have been changes in the composition of the forests.Människan har länge påverkat de svenska skogarna. Sedan 1900-talets början har en hel del förändringar skett inom skogspolitiken, vilket har påverkat bland annat skogarnas ålder- och storleksfördelning, samt trädslagsfördelning. Genom att använda information från olika typer av historiska data kan vi öka vår förståelse om hur skogar såg ut förr och vad som har påverkat dem. Denna studie undersökte skillnader i tillväxt, höjd-och diameterfördelning, samt åldersfördelning i Östergötlands skogar från år 1927 till perioden 1983–2017, med hjälp av data från riksskogstaxeringen. Sex trädslag användes; gran (Picea spp), tall (Pinus spp), ek (Quercus robur), björk (Betula spp), al (Alnus spp) och asp (Populus tremula). En kraftig ökning av andelen gran hade skett sedan 1927, medan andelen tall hade minskat. För lövträden hade det endast skett en liten ökning i andel. Intressant var också att andelen björk hade minskat sedan 1927 och att andelen björkar yngre än 50 år var större den senare perioden, vilket indikerar att björkens andel kan vara på väg att öka igen. Ek, asp, gran och tall hade också en större andel yngre träd under den senare perioden. För alla trädslag fanns det en betydligt mindre andel höga träd år 1927. För årlig tillväxt i bredd varierade resultaten trädslagen emellan. För björk hade årsringsbredden minskat sedan 1927, medan den hade ökat för ek. För barrträden var det knappt någon skillnad mellan perioderna. Resultaten visar att Östergötlands skogar har påverkats mycket av skogsbruket, samt klövviltsbete, sedan 1927 och att det har skett flera strukturella förändringar i skogarnas sammansättning