Child Welfare year 1900-1940: A Collective Mission or a Private Matter? : A Local Study of Child Welfare in Karlstad stad och Karlstad landsförsamling Through a Power Perspective

The following essay is conducted both from a local perspective in Sweden. The source material used have been analyzed through a power-theory drawn by professor Raymond Angelo Belliotti who has a Ph.D in philosophy. Belliotti’s theories are used to identify different kinds of power structures within child welfare in Sweden during the period 1900-1940. The central concept is power over which is used in analyzing the power structures. The power relationships become apparent when analyzing and identifying who supposedly has the most power by using the concept mentioned. In this essay, I want to investigate source material from two different child welfare boards in both Karlstad city and Karlstad’s national assembly. My essay is based on the following questions: In what ways can the power-relations become apparent by applying Belliotti’s theories on source material from two different child welfare boards? Based on the results from the first question, was children considered a collective mission or private matter? The study shows that the relationship between parents, children and the child welfare board had a more dynamic relationship concerning power. In the source material from Karlstad’s national assembly child welfare board it is shown that there are some findings that could be used to discuss the power relationship. The results are that there was a strong sense of surveillance over both parents and children born outside marriage. There were more concrete situations in the source material from Karlstad city’s child welfare board. The results showed the most prominent kind of power-structure would be the one regarding concerning regulations and individuals however the dynamic kind of power-relation could also be seen in this instance when using Belliottis theories. By doing this study it became apparent that children that crossed juridical boundaries did become a public mission and there was no resistance about this matter in the studied sources.Studien är om barnavården ur lokalt perspektiv i Sverige. Källmaterialen som använts har analyserats ur maktteorier av professor Raymond Angelo Belliotti som är fil.dr. i filosofi. Belliottis teorier är utvalda som hjälpmedel för att kunna identifiera olika maktstrukturer i barnavården i Sverige under 1900–1940 talen. Det centrala begreppet är makt över som använts i analyser av maktstrukturer. Genom analysen blir maktrelationerna tydliga och med hjälp av maktperspektivet går det att identifiera vem som förmodligen innehar mer makt. I studien använder jag mig av källmaterial från både två olika barnavårdsnämnder från Karlstads stad och Karlstads landsförsamling. Mina frågeställningar är följande: På vilket sätt kan maktrelationerna synliggöras vid applicering av Belliottis teorier i dokumentation av barnavårdsnämndens material av Karlstad landsförsamling och på fallstudier av barnavårdsnämnden i Karlstad stad? Var barn ett offentligt uppdrag och om så var fallet, fanns det något uttryckt motstånd om att det borde vara en privat angelägenhet? Resultaten pekar på att det finns en mer dynamisk relation mellan maktpositionerna i olika situationer. I materialet från Karlstads landsförsamlings barnavårdsnämnd finner man några konstaterande som kan diskuteras genom maktrelationer, där bekräftas genom användning av teori att det finns en stark övervakning av både barn och föräldrar som utförs av barnavårdsnämnden. I materialet från Karlstad stads barnavårdsnämnd återfinns mer konkreta situationer i form av en berättelse. Den vanligaste typen av maktrelation var att regelverket ofta hade makt över individer men även resultaten här pekar på att det finns en viss dynamik mellan maktrelationerna mellan föräldrar, barn och barnavårdsnämnd. Genom att undersöka maktrelationer fanns det också en stor tydlighet om att barn som inte uppförde sig blev kända för barnavårdsnämnden därmed går det också att dra slutsatsen att vissa barn under 1900-1940 ansågs som ett offentligt uppdrag, särskilt de barn som inte uppförde sig. Resultaten pekar på att inga invändningar eller motstånd gjordes i det undersökta källmaterialen att barn borde vara en privat angelägenhet